0739877452

Allvarligt talat. Jag tycker att åtminstone någon borde ta chansen. Han är ju värsta kapet! Och han praktiskt taget ber om det...

I KEEP TELLING MYSELF

Jag tycker inte om Pink. Jag tycker inte om Pink. Jag tycker inte om Pink. Jag tycker inte om Pink...

ON THE ROAD AGAIN

Nu ligger vi och trycker på motorvägen nånstans efter Södertälje. Och jag har med mig en liten surprise till pappa i baksätet.
Jag vill inte säga för mycket. Men själva överraskningen är...sisådär 26 år. Lång och smal och tatuerad. Och fantastiskt trevlig.

Dessutom är den singel. Den där överraskningen, and it's a crying shame. Jag tänker såhär...att om om nån vill dejta en svinbra kille är det bara att slå honom en signal. 0739877452.

Herregud. Vad är storasystrar till för? Jag hjälper till på alla sätt jag kan.

YOU CAN RUN TO ME

Allvarligt talat ungar. Det är sovdags. Och jag säger godnatt på bästa sätt. Med lite Reba.
Och imorgon är en annan dag. Tänk på det.

WHITE PICKET FENCES

Imorgon åker vi till Skaresta. Tänkte att jag skulle plocka svamp. Om inte Kerstin och Petra fullkomligt dammsugit skogen ren på kantareller.
Men pappa sa visst nåt om att vi skulle få hjälpa till att måla huset när vi kom ner. Och det lät ju kul...på ett sådär skönt semestertrevligt sätt.

Vill minnas att vi målade förra sommaren också. Var det inte då vi lärde oss att det finns olika nyanser av vitt?

FOR ONE

Jag tror att jag har sett alla avsnitt av Anthony Bourdain: No reservations som finns tillgängliga. Eftersom jag i princip bara tittar på Discovery Travel & Living. Fortfarande.
Han är så skönt dryg den här snubben. Och han har ett helt okej jobb. Att få resa världen runt till små och stora platser för att testa maten. Och spriten. Han är inget hälsofreak direkt... och så har han en rätt creepy grisfetish. Annars är han cool som tusan.

GÖRAN

Jag har aldrig gjort nån hemlighet av att jag fullkomligt avskyr svensk film. Man kan oftast inte se svensk film utan skämskudde. Jag försöker komma på någon som jag faktskt tycker om...tänker på Tomten är far till alla barnen. Men det är nog mindre på grund av att det skulle vara en bra film och mer för att jag kan relatera till den.
Men den här kommer jag att bli tvungen att se. Jag har en liten Peter Magnusson-crush. Och så är det roligt att vara en liten nagel i ögat på mina filmfantaster till bloggvänner. Matrix schmatrix....bah!

RUDE

Toppnyheten på aftonbladet.se just nu är den som rapporterar om att svenska soldater blivit beskjutna i Afghanistan. Det har SKJUTITS mot SVENSKA soldater alltså.

Och visst blir man förbannad. Det är fräckt så in i helvete.
De där afghanerna alltså...om de kunde hålla sig till att bara skjuta på varandra istället. Så vi slapp läsa om såna här hemskheter i tidningen.

LEADING THE BLIND

Så gott som varje gång jag skriver ett inlägg nu för tiden måste jag gå tillbaka efter publicering och redigera. För att jag missat små ord. För att jag missat mellanslag osv. Ibland ids jag inte ens ändra, ibland upptäcker jag det säkert inte ens och det svider lite, eller ganska mycket, för någon som jag...
Och det är ju för att jag ser dåligt. Ganska risigt nu antar jag, om jag nu inte med en gång kan uppfatta om jag gjort mellanrum mellan mina ord eller inte.

Så det här med att skaffa en minidator var kanske ingen toppenidé. Istället borde jag väl satsat på ett sånt där enormt förstoringsglas. Ni vet, på hjul...som gamla och halvblinda ställer framför tv'n.

Eller glasögon.

EVERYBODY NEEDS A GROUPIE

Det är inte alla bilder på afp.com som man blir glad av. Som den här. Man kan som ana en historia och den är inte enbart solsken och leenden.

Jag får samma tomma känsla, samma sting av hopplöshet och sorg i själen av den här bilden som jag får varje gång jag hör den där sms-guld-reklamen på radio. Den som manar desperata människor att sälja sitt guld för snabba cash.

Men det är kanske bara jag.

A DIRTY LITTLE YOUNG GIRL'S DREAM

Det här är Miss Li från förra årets allsång. Hon fick Anders Lundin att gråta som ett litet barn med det här framträdandet.
Ikväll lovade han att inte gråta, när hon sjöng Dancing the whole way home. Men det gjorde han ändå. Det tycker jag är väldigt fint.

DONE DEAL

Måste säga att SVT gjorde ett smart drag ikväll när de samlade ett helt gäng samhällsutsatta minoritetsgrupper i ett och samma allsångsprogram.
Homosexuella (After Dark och Babsan sjöng gay-kampsång om att komma ut), utvecklingsstörda (Glada Hudikteatern sjöng Elvis) och pudelrockare (HEAT sjöng melodifestivalrock och skakade sitt hår och sina tighta jeansrövar).

Det var inte alls dumt. Att ha dom avklarade på ett bräde liksom.

VAD GÖR DU NU FÖR TIDEN...

Johanna Sohlberg!

Jag använder mig inte direkt av facebook längre, men budskapet har nått fram. Jag saknar dig också! Och inte bara jag, som du säkert förstår.

Men du vet var jag finns, och... och det jag egentligen ville säga var...

If you change your mind,

I'm the first in line

Honey I'm still free

Take a chance on me

If you need me, let me know,

gonna be around

If you've got no place to go,

if you're feeling down

If you're all alone

when the pretty birds have flown

Honey I'm still free

Take a chance on me

Gonna do my very best and it ain't no lie

If you put me to the test, if you let me try

Take a chance on me

Take a chance on me

HOLDING IT IN

Igår bloggade jag en Faith Hill-video. Hon är ju ljuv och härlig på alla sätt och vis. Tyckte man. Tills man fick se det här.
En bra grej att komma ihåg när man är stjärna och nominerad till olika priser är ju att ha något sorts gameface. Bli förbannad först när man är off camera, så att säga.

Jag har bloggat den här förut, men jag tror det var på förra stället.

GULDFISK

Så kommer jag till den punkten, även denna dag, då jag inser att klockan är halv sex och jag har ingen middagsplan. Jag har absolut ingen framförhållning what so ever.
På konsum måste de tro att jag har alzheimer. Eftersom jag är ständigt återkommande och köper typ tre saker åt gången. Alternativt att jag inte har något bättre för mig. Och det är väl kanske lite närmare sanningen.

Men hey! Ikväll är det ju allsång på skansen. Med Miss Li och Timo. Så då har jag ju åtminstone inte levt den här dagen helt i onödan.

/Malin 73 år

ARMAGEDDON

I Colorado har en polisman stängts av från sin tjänst efter att ha riktat sitt tjänstevapen mot en McDonaldsanställd när hans beställning dröjde. Det är faktiskt inte okej. Ett par minuters väntetid på en hamburgare är faktiskt inte skäl nog för att dra sitt vapen. Det har jag alltid sagt.

Och i Sverige klagas det på Ernst Kirchsteiger. Man tv-bloggar om att TV4 strypt hans skaparglädje genom att binda honom för hårt till manus.
"Det händer så gott som aldrig att karlen får ett infall framför kameran och börjar handla på impuls. Allting är vattentätt, genomtänkt, tillrättalagt. Ernst är där för att motivera och ledsaga, snarare än för att inspireras och därmed inspirera."

Det är det jag säger. Var i helvete är den här världen på väg?

UNION STATION

Det är bra värdelöst att ha semester. Och sitta hemma och läsa bloggar om vad andra gör på sin semester. Att det regnar och att jag är själv hemma med barnen är kanske inget drömläge, men det är ingen vidare ursäkt heller.
Jag borde ta mig i kragen. Eller åtminstone verkligen sminka mig.

I WOULD LIKE TO THANK...

Jag har en besöksräknare här nedan. Med tillhörande inloggningsuppgifter på easycounter där jag kan hålla reda på, om jag vill, hur många ni är. Dock har jag hållit mig därifrån under ganska lång tid. För att jag inte känner mig som någon vidare bloggare längre och jag har full förståelse om man söker sig härifrån. Bort från mitt lökiga videobloggande.

Men så kunde jag inte låta bli. Att göra en liten check av läget. Och hey! Ni har ju faktiskt inte försvunnit utan istället blivit fler! Det är fantastiskt roligt och jag är fantastiskt glad att jag inte vet något vidare närmare vilka ni är. För då skulle jag genast drabbas av tangentsbordskramp och börja censurera mig och det skulle faktiskt inte vara roligt för någon.

Men ni får en blomma för jag är glad att ni läser! Det borde vara skäl nog att öka standarden.

THE BOSS OF ME

Elvira och tvillingarna har flyttat ut i princip hela hennes rum till baksidan. Och byggt som ett nytt hem under silvergranen.
Ett tecken på att jag inte varit helt med i matchen en stund. De har en fantastisk radar för sånt där, att veta exakt när de ska fråga om saker. Eller är jag alltid disträ?
Jag vill minnas att hon frågade om de fick ta med dockvagnarna ut. Och att jag sa ja. På den vägen är det
Men riktigt jobbigt blir det ju bara om det börjar regna. Och det gör det ju sällan...

IN YOUR KITCHEN

Den här låten har blivit de amerikanska försmådda hemmafruarnas kampsång.En av många. Det har bildats forum på forum runt den. Där kvinnor går ihop, stöttar varandra och delar hjärtskärande livsöden med varandra. Om sina män. Om att inte bli uppskattade. Om hur det är att sakta vittra sönder inifrån.
Jag har läst en del. Jag har läst ganska mycket. Men jag kan inte låta bli att tänka att det måste finnas ett bättre sätt. Än att stå i köket och grina för att han inte ser dig längre. För att han inte kommer hem.
Det måste finnas ett bättre sätt.