Idag trillade den här ner i brevlådan, så som den regelbundet gör. Medlemstidningen Kommunal. Och jag ska inte ljuga, den går nio gånger av tio direkt i pappersinsamlingen. Jag är inte det minsta fackligt engagerad, jag är en ytterst passiv medlem. Det motsatta kan man säga om det här numrets omslagspojke, min gamla kortisarbetskamrat Janne. I artikeln kan man läsa om hans missnöje över utsäljandet av det kommunala korttidshemmet och det risiga i att tjäna pengar på vård över huvudet taget.
Där finns poänger. Även om jag ledsnade, på helt andra faktorer, innan privatiseringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar