Fast jag började inte grina där. Det gjorde jag när mamma berättade att hon vaknat upp härom natten och känt sig en smula döende, väckt Göran och sagt; "Om jag dör ska Malin ha Dolly-biljetterna!"
Och Göran han hade svarat, utan att tveka, "Okej. Var ligger dom nånstans?"
Det är ju supertragiskt och jättefint på en och samma gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar