Jag är så dålig på att vara ensam hemma. Eller ja, ensam hemma är jag ju aldrig, men utan min man. Jag försöker inspireras av mina role models, Camilla och Pernilla, som verkar frodas i ensamheten, men jag gör det inte. Hur jävla irriterad jag än kan vara på honom så är det i alla fall bättre när han är hemma. Inte bara för att han går ut med hundarna först och sist på dygnet. Han är bra på en del andra grejer oxå...
Och så ringer pappa från Skaresta (aka Savannen) och berättar att de just haft en varg på altanen. Den tuggade och kastade runt på två rävungar som skrek som spädbarn. Det är ju fullkomligt lysande. När man just lärt sig leva med tanken på vildsvinen. Sova i stugan i skogen, anyone?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar