Mitt 1600:e inlägg kommer härmed att handla om tvätt. Jag har nyss hämtat hem morgonens och förmiddagens sjätte maskin från tvättstugan. Och det tycker jag är bra gjort. Inte att jag har tvättat, det är en självklarhet, utan att vi har lyckats samla ihop så mycket smutstvätt sen vi tvättade sist. För typ tre dagar sen. Vi är synnerligen renliga i den här familjen och jag kan inte låta bli att tycka att det är en god egenskap.
(Obs. Här följer extremt lång mening:) När jag stod där nere tidigt imorse och vek tvätt och tittade ut över området, detta Söderströms väg som vilade i ett grått vårmorgonsdis, kunde jag inte låta bli att bli en smula sentimental och tänka att det är märkligt, eller kanske är det inte alls märkligt utan helt självklart, var livet för en. Jag bor nu i det här området för tredje gången i livet. Tillsammans med pappa har jag bott här i inte mindre än tre olika lägenheter. Jag flyttade ett kortare tag in i Johans lägenhet här i slutet av 90-talet.
Och nu, nu bor jag här med Fredrik. I vårt alldeles egna första gemensamma hem. På Söderströms väg.
Och jag kan inte tänka mig en bättre plats i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar