THE SCAFFOLDING CREW FROM SWEDEN

Jo. Jag överlevde ju naturligtvis. Och det är lustigt att det går fortare att flyga till Tallinn än att ta bussen till Solna Centrum.
På fredagmorgonen var vi lite nervösa där på Arlanda och hälsade spänt på en lång radda främlingar. Igår kväll, på samma plats, var vi utmattade och kramades hårt och länge med samma människor. Som inte längre var främlingar. Och under tiden där emellan har vi haft så sjukt kul.
Vi var nitton stycken. Fyra tjejer och femton killar. Vi bodde på ett spa, ett alldeles fantasiskt spa säkerligen, en plats för renlevnad. Men det har konsumerats kopiösa mängder alkohol. Lobbybaren tömdes redan första kvällen. Tappkranarna var tömda. Groggvirket var slut. Personalen var... inte helt nöjda med oss.

Saker som det finns för mycket av i Tallinn är till exempel:
Strippklubbar
Alkobutiker
Rysk maffia

Man kunde inte ta många steg utan att konfronteras med allt ovanstående. Därför höll vi oss inom en radie av 50 meter av Kalev Spa. Där fanns Rimi med tidernas största alkoholavdelning. (När lobbybaren var tom fick vi ha rumsfester istället). Och där fanns Fridays. Där vi åt och drack drinkar största delen av helgen. Löjligt kanske att åka till Estland och sen hänga på en amerikansk krog, men den inhemska matkulturen var obefintlig. I spapaketet ingick frukost och middag men det var knappt ätbart. Dessutom var säkerheten på de estniska klubbarna sådär. Jackorna blev tömda (på exemplevis pass och mobil - smart kille att lämna ifrån sig sånt) i garderoben och man kunde när som helst få upp en ryss i fejjan som avkrävde din legitimation och dina pengar. Så vi hade det ganska bra på Fridays alltså.
Shoppingen var sådär. Vi har köpt skor (mina är för stora, men väldigt snygga), en del sprit och parfym. Men det får man väl vara nöjd med.
Den som känner mig och mina tvångstankar angående att alltid vara ute i extremt god tid kan föreställa sig min stressnivå på Arlanda i fredags. Vi skulle vara incheckade och klara klockan 07:40. Killen som hade alla biljetterna tog en taxi från Gamla Stan klockan sju. Sen dog datorerna när vi skulle checka in bagaget. Sen hade Callum ett brittiskt pass och sen fick Johan och Bodil strippa rätt ordentligt i security checken och ja... gaten var rätt stängd och pssagerarna ombord rätt räknade när vi till slut kom upp. Och när de öppnat upp igen, vi kommit in och satt oss då saknades i alla fall Jörgen, the boss.
- Men va fan! skrek Bodil, han var ju här!
- Ja, men han gick tillbaka för att röka, förklarade nån av de här stencoola ställningsbyggarna. Förstå att det liksom aldrig fanns utrymme för mig att hinna bli det minsta flygrädd över huvud taget. Sådär var det hela resan... när femton fulla snubbar skulle hålla reda på pass, biljetter, boarding cards och pengar... mina nerver har inte varit på semester.

Och just det, apropå matkulturen. Roligast av allt var igår förmiddag när Christoffer och Linn, kidsen i gänget, skulle ut och äta frukost. Kanonbakis men ändå lite kultursugna valde de "Estnisk frukost". Och fick in stuvat kött. Potatis. Och ett glas vodka.