I HOPE

Det är dan före dopparedan, mina vänner. Det är julstök och förberedelser och förväntningar på topp.Snart är det julafton och det känns i luften, det är en speciell kväll.

Jag hoppas att...

Gustav och Elvira bara har lagom svårt att somna ikväll. Att de är glada och att de vet att jag tänker på dom. Mest av allt.

Att pappa och Kerstin kom hem ordentligt på snöiga grusvägar. Att de mäktar med farmors vassa tunga med hjälp av ett par stänkare, att de orkar elda för att hålla värmen och att skinkan blir kanon.

Att mamma och Göran får slappna av ordentligt ikväll efter att de kört runt med alla sina missions. Och att mamma får kläm på den där röda stämingen och att dödshostan ger sig.

Att Mattis och Bella kan slappna av och låta jullugnet infinna sig efter all inslagning. Och att de ser fram emot en resa ut till landsbygden imorgon. Vi längtar.

Att mormor fortsätter repa sig och mäktar med en förflyttning från sjukhus till vårdhem i dagarna.

Att Marika och Marlene kommer över och kramas med oss imorgon.

Att Olivia och Emilia hinner få till julmys med sina jourarbetande föräldrar i helgen.

Att Milla och grabbarna får en kanonjul i Edsbro och att vi hinner ses nåt sen. Innan allt börjar igen.

Att julen blir god och glad för min fina släkt uppe i Viksund, Cina, Tommy, Nettan, Hasse, Lucas - vi ses för sällan. Och förstås dito för all min övriga familj - spridda kusiner och mostrar, hoppas ni firar på allra bästa sätt <3

Att julen över huvud taget blir fin, lugn och alldeles särdeles GOD för alla mina läsare. Vi ses på andra sidan.

GOD JUL!