Jag rodnar av skam. På riktigt. Nej, det räcker inte. Det är hälla syra-i-ögonen-läge. Jag önskar att jag hade den där grejen de kör med i Men In Black. Som de flashar med, så glömmer man vad som just hänt. Varför gör jag såhär mot mig själv?
Jag var inne på aftonbladet.se och samlade nyttig och korrekt information för min bildnings skull. Och hittade heta nyheter om Linda & Fadde. (Det känns som att jag besudlar, verkligen smutsar ner min vita fina blogg bara genom att omnämna den duon här). De är på barturné. Som man kan följa i dokusåpaform på en viss sajt. Jag föjde (den Obs! externa) länken i all min naivitet. Och det jag fick bevittna, å gud, varför skriver jag om det här, var så fantastiskt motbjudande så jag vet inte om jag nånsin skådat dess like.
De här trasiga, trasiga människorna. Varför gör de såhär? Ja, jo, jag vet, the obvious, pengar naturligtvis. Men det kan ju inte bara vara jag som mår fysiskt dåligt av att se det här? Förfallet. Spillrorna av två föredettingar. Minns nån när Fadde Darwich var någon? När han var liksom en väldigt mycket förmer snubbe där i dörren på sin lilla klubb.
Nu sitter han i baksätet på en bil som Brinkenstierna kör. Till Harrys i Eskilstuna. Och hans on/off-flickvän som ser ut som om någon kört över henne i ansiktet filmar med en hemvideokamera. Hans ögon är helt döda, där finns inte en enda livsgnista, när han säger att, ja, det ska bli kul att vakta i Eskilstuna. "Så att ingen hoppar på dig".
Jag skulle fan själv vilja hoppa på Linda Rosing. Och försöka slå in lite god damned sense i hennes huvud.
Men vem, mer än jag, tror att det är försent?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar