Johan låg och funderade över sitt knä i sängen igår. Om han skulle överleva. Och hur han skulle ta sig fram efter amputationen. Om han skulle bli fastspikad på en liten skateboard. Eller, tänkte han, kanske de skruvar fast ett litet kundvagnshjul på stumpen.
På det följde lite löst snack om testamente och sista viljan osv.
Sen ville han skeda lite. Men jag sa att han skulle hålla sitt psychoknä borta från mig. Innan vi vet vad är och om det är smittsamt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar