Man måste ju älska att jag är 27, going on 30, och att jag igår åkte Kärlekstunneln på Grönan för första gången i livet. Och det är ju så himla lämpligt att det var tillsammans med min man. Vi var som prilliga (x antal heineken på Tyrol) fjortisar. Köpte till och med den där lökiga bilden av oss i stockbåten (låter snuskigt men hey, båt i form av en trädstock = stockbåt... Ålandsfärja = helt annan stockbåt).
Men "Kärlekstunnel"... jag vet inte jag. För det första var jag livrädd att Johan skulle välta den där lilla plastskålen vi satt i. Han tyckte att det var svinkul att gunga den och försöka stanna farten och andra sköna grejer. Och de här små inglasade scenerna med dockor och prylar man åkte förbi... de fick mig mest att tänka på The Saw-filmerna.
Så det blev inte så mycket kärlek direkt. Men Johan, som den hobby-Italienare han är, måste ju ändå bete sig som han precis har fått nåt när vi kom ut. Fejk i tunneln. Det måste man ju beundra honom för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar