Men så tittar jag igenom bilderna i telefonen och hittar så många guldkorn. Stunder av den här sommaren som var helt ljuvliga. Så gläds jag en stund, åt allt det som har varit, och även åt det som ännu finns framför oss.
Som den här kvällen. Med spegelblankt vatten.
När jag och Fredrik, pappa och Emilia åkte ner till sjön.
Jag vet inte vad den heter. Men på andra sidan ligger Bengt Palmers palats.
Vi skulle fiska. Men fick inte direkt nån fisk.
Oavsett. Finns inte mycket mysigare och mer rofyllda grejer än att meta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar