onsdag 19 oktober 2011

CUDOS

Jag har varit tjatig om det här järnintaget nu och jag ska snart släppa det, men en sista grej bara. För återigen slås jag av hur glad jag är för att det här är en pytteliten blogg där jag själv är allvetande.
För bland bloggar med tusen och åter tusentals läsare finns också alltid en samling experter som läser i allmänhet men kommenterar i synnerhet. Och när experten kommenterar är det aldrig trevligt. (Med "expert" menar jag alltså inte bildat folk utan den självutnämde diton. Den som har egen ääääärfarenhet och därmed alltså är... just det; expert).
Finns fantastiska exempel på det här i Alex Schulmans blogg. Experterna älskar att såga honom. En gång visade han stolt upp en bild i bloggen på ved han huggit och staplat och experterna rasade (i sann kvällstidningsanda) genast. Han hade staplat sin ved intill sin lada och nu skulle ladan suga fukten ur veden och sen skulle hela skiten ruttna och rasa ihop. En våt fläck var allt som skulle finnas kvar på marken intill den där vedstapeln inom kort. Om man skulle tro experterna.
Efter en bastubild utbröt kvistträ-i-bastu-kriget bland experterna i kommentarsfälten. Sånt här både roar och äcklar mig. Människans litenhet. Människan i sin fulaste form.

Vad jag menar med järnet är att om jag skrivit stort om detta hade jag, av experterna, fått det till mig att en kvinna kan blöda som ett frickin' vattenfall vecka ut och vecka in utan att bli påverkad. Och att samma kvinna kan sätta i sig stockvis med blodpudding utan att må nåt minsta bättre av det.
Därför tycker jag om min blogg. För mitt ord är min lag. Förbehållslöst. Och är det nån som inte håller med så orkar ni i alla fall inte kommentera och det ska ni ha cred för.
För vad mina läsare gör istället är så mycket bättre.
De skriver värdefulla sms om det fattiga språket, om att finnas till hands. De skriver meddelanden på Facebook med så mycket värme att jag skulle kunna blåsa ut hälften av mina tusen värmeljus och ändå inte frysa. De ger mig en kram på jobbet. De finns till hands. De är riktiga människor.

Tack.

Inga kommentarer: