Jag saknar Fredrik, det gör jag.
Men idag är semesterns första dag och jag fick sova så länge jag ville. Eller ja, så länge det gick att ignorera att det ligger en ganska stor bebis och trycker mot blåsan...
Anyways, sen kröp jag ner hos en sovande sjuåring i sängen bredvid och pussade henne vaken. Vi bara är, vi måste ingenting.
Planen var badstranden idag men yr säger att vi måste vänta till klockan ett för att få sol. Så vi chillar. Det går så bra det också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar