THE END

I nyårsgåva ger jag er mitt sjuka och osminkade fejs, direkt från sängen.
Jag kunde inte jobba idag, men jag försökte åtminstone ta mig dit. Tog på mig kläder och lite smink och tog alla mina mediciner. Alltjämt skakande och kallsvettandes.
När jag kom ner till bilen där mamma och Göran väntade var jag helt färdig och på sammanbrottets rand. Så mamma gjorde det som mammor gör, skickade mig bums hem i säng igen. Så här är jag. Igen. Fortfarande. Fem dagar med feber. Är det inte lite stört?

Men det är nyårsafton och visst önskar jag att jag hade mina barn hos mig. Att vi kunde fira tillsammans med mamma, Göran, Mattis och Bella i Färjestaden. Eller med pappa, Kerstin och farmor i Skaresta. Men i det skick jag är skulle det nog inte vara roligt för nån.
Nästa år kanske.

GOTT NYTT ÅR ALLA!!
Må 2012 få en en flygande bra och frisk start!

FLAT

Det här har varit min utsikt sen i onsdags. Från soffhörnet.
Mysigt, visserligen, men inte särskilt inspirerande.

FLU

Och det är så ruttet. För det är årets näst sista dag, den tid då en bloggare ska knyta ihop säcken med en årskrönika. Det bästa och det sämsta, osv, från året som gått.
Men jag orkar inte. Jag orkar faktiskt precis ingenting.

Och det är väl ett jävla sätt att avsluta 2011.

TURN COUGH

Jag är sjuk. På riktigt. Kan inte minnas när jag var så sjuk sist.
Och nu är problemet det att jag måste sluta upp med det här sjukliga. Genast.
För i helgen jobbar jag 13-timmarspass på kortis.

Knepigt.

MEN JAG ÄR KVAR

Bara för att julen och den tillhörande kalendern tar slut blir jag sämst på att blogga.

Jag har så många fina bilder från vår toppenjul i Skaresta men idag har jag inte riktigt ork att lägga upp dom.
Kvart över sex var jag på jobbet imorse och efter det har någon sorts märklig sjukdom (läs Gustavs smitta) slagit mig på käften. Så jag ska bara vila lite litegrann. Sen kommer jag tillbaka.

Lovar.

KRUBBAN

GOD JUL!
Jag lyckades med konststycket att arrangera upp allihop i stallet. Tack så mycket! <3

24

Julafton, mina vänner. Vi är i mål. Och jag har haft lite problem med det här målet. En bit in i kalendern stod det klart att det  fanns vissa förväntningar på den här dagen. Ett slags grande finale. Jag hade alls inga tankar på vad jag skulle dra iväg för låt på själva aftonen. Från början. Och svårare och svårare blev det när det närmade sig.

Helst hade jag velat filma mina nära och kära här i Skaresta när de sjunger nåt vackert och juligt. Men jag vet inte om jag får till det. Somliga är en smula återhållsamma.
Så jag kör på ett säkert kort. Reba. Som inte synts till, mer än i stort sällskap, under de här 23 dagarna.
Tillsammans med Andrea Bocelli sjunger de om den sorgsamma och blåa julen i saknad. Själva motsatsen till vad vi har här idag, kan man säga.

Till Er alla, från oss alla,

GOD JUL!

23

Vänner! Idag är det dan före dopparedan - som vi har väntat!
Och det kan kanske vara så att jag sabbar knäckkokarstämningen en smula, men jag tänker ändå slänga in en liten reminder om själva julens härkomst just här. En smärtsam historia, om än ljuvligt sjungen av Brad Paisley och Sara Evans.

Här i Skaresta är julförberedelserna i full gång. Mattis och Bella anlände just. Det rullas köttbullar och tillagas allehanda godis och mat. Vi har hämtat vår gran i skogen och lurat Kerstin något alldeles fantastiskt med den tokfula gran vi skojhögg.

Livet är gott. Även om barnens julklappsstress är hög.

God Jul på oss alla.

HEJ SKARESTA

Nu är vi på motorvägen i mörkret. Vi passar oss noga för den svarta osynliga halkan.
Bilen är packad till bristningsgränsen, vi är trötta men julpeppade. Det är nära nu!

COME ON

Och för den som istället behöver lite pepp slänger jag  in den här.
Så kär är jag i detta underbara lilla coverstycke!

22

Nummer 22 i kalendern, och det börjar dra ihop sig. Jag måste liksom sålla lite nu bland låtarna som jag har kvar i huvudet och fortfarande vill spela.
Idag blir det Uffe, och det är nog inte ens en klockren jullåt, det vet jag. Men det är jag som betsämmer här och den här finstämda biten har alltid gett mig julfeeling så jag kör på det.
Ett nio minuter långt stycke, och jag tänker att den som behöver varva ner en smula såhär dan före dan före, kan sätta sig ner och lyssna. Det gör gott.

Idag åker vi till Skaresta. Idag börjar julen.

21

Nummer 21 och den här låten är en aning muntrare än mitt humör just nu då det närmar sig midnatt och jag är inte riktigt färdig med klapparna. Så att säga.

Men det är också lillasyster Marlenes 20-årsdag - GRATTIS igen skruttunge!

20

Hej hopp, nu går vi in på 20-numren!
Och jag skulle kunna låtsas att dagens jullåt är för alla. Eller, det är klart att den är för alla, men jag menar att en av mina läsare kommer att uppskatta den lite extra.
GOD JUL Milla! Den här är till dig!

RIGOR

Aftonbladet i allmänhet och avdelningen "glasklara rubriker" i synnerhet.
Vem avled? Människa? Hund? Eller har jämställdheten mellan djur och människor äntligen kommit så långt att det inte längre har någon betydelse?

Så många frågor.

19

Vi skriver den 19 december. I ett ljudlöst TV4 fullkomligt drunknar Ernst i sin egen überjulmysorgie. Jag lyssnar på Freddie istället. Kan inte annat än hålla med.
Thank God.

'NUFF

Nu har jag, sen sist, misslyckats med;
A) Knäck
och
B) Muffins

Jag ska ge fan i bakning helt enkelt.

SUGAR

Och här i tomtestugan pysslar vi vidare. Förmiddagen har ägnats åt Traderafixande. Vi är rätt hookade, jag och Freddan. Tonvis med vinnarmail har skickats och nya annonser har lagts upp.
Tar dock en paus nu för julklappsinslagning först och sen en riktig tålamodsprövare; knäckkokning. Det ska bli mycket intressant...

18

Gode tid, en vecka går så rysligt fort! Särskilt när den firas i countrymusikens tecken.
Det är söndag, det är den fjärde advent, den 18 december och slutet på countrytemaveckan.
På vilket bättre sätt slutar man än genom ett country-allstar-uppträdande?! Klämmiga Jingle Bell Rock framförs här av inga mindre än;
Reba
Rascal Flatts
Little Big Town
Kellie Pickler
Sheryl Crow
Darius Rucker
Sugarland
Martina McBride
Och, och och... don't sue me om jag glömt nån.

Happy advent på oss!

17

Det är den sjuttonde idag, och wiiii - det går fort mot självaste aftonen nu! Igår skrev jag om att tomten kommer snart så idag låter jag ljuvliga Alison Krauss sjunga om detsamma.

Shimmy down the chimney
Fill up my stocking

Är det bara jag som är fundamentalt störd och ser det tvetydiga i den texten? Eller kanske längtar hon bara helt enkelt jättemycket efter tomten. Möjligtvis har hon önskat sig något riktigt speciellt...

Nåväl, det må vara hur som med den saken. Idag beger vi oss in till stan, Fredde, mamma, Göran och jag. Vi ska stånga oss fram till julmarknanden i gamla stan, luncha på Magnus Ladulås och till kvällen gå på julkonsert i Filadelfiakyrkan. Det är andra året i rad och det boror inte på att jag funnit Gud på äldre dar utan på att min ex-svåger sjunger vackert i en av körerna i denna Stjärnjultillställning. Göran kommer bli så ledsen när det på riktigt går upp för honom att Jessica Andersson inte är med i år...

Hej på er!

16

Det är fredag mina vänner, och det är den sextonde december. Snart kommer tomten!
Ikväll firar vi in julen tillsammans med arbetskamraterna. Och vad passar då bättre än en glad och julig dryckesvisa från vår ölkompis nummer ett; Toby Keith.

Är han full på riktigt kan man fråga sig?

Trevlig fredag på oss!

UNSTEADY

Här ovan är ett roligt klipp. Jag är inte särskilt förtjust i gammelcountry, så som den Loretta Lynn gjorde på sin tid, och som damerna här hedrar. Men det är kul att se alla sina favoriter tillsammans. Featured här är Jennifer Nettles (Sugarland), Reba, Martina McBride, Carrie Underwood, och så två dark horses. Nån lustigkurre har fått för sig att damma av Naomi och Wynonna Judd. Alltså de två udda exemplaren längst till höger.
Dessa är mor och dotter (den lilla mor och den större dotter) och under 80- och 90-talet utgjorde de två duon The Judds och hade en mängd hits. (Lillasyster Ashley Judd är Hollywoodskådis med blandad framgång). Men skandalerna kom att avlösa varandra. Abusive husbands, alkohol och droger i ej klädsamt intag och skönhetsoperationer galore!


Det här är deras största hit, Love can build a bridge, och den är ifrån CMA Awards för exakt tjugo år sen. Stort hår, plus Wynonna som faktiskt har en riktigt stor röst. Det här var deras storhetstid.



I min skivsamling finns inte mindre än tre album med Wynonna Judd. I sin drogade cookyness har hon även gjort fantastisk musik. Den här ovan är en av mina favoriter from the old days.

Men tillbaka till det översta framträdandet, ifrån nu i höstas. Den som bestämde att plocka fram The Judds ur garderoben borde skämmas. För det är faktiskt inte roligt.

15

Som vi sa tidigare idag. Det är den femtonde december. Det är min fina moster Nettans födelsedag, GRATTIS! Och jag har lite svårt att välja musik till kalendern. För jag vill inte utesluta någon.
Men jag valde att gå på känsla idag. Jag valde den som rakt av gav mig rysningar och darr i bröstet. Och det går ju lite tema i det här idag, för precis som i klippen under, så går bucklan till Sugarland i allmänhet och Jennifer Nettles i synnerhet.

Älska.
Så som i julens budskap.

MEN UTAN FALSETTEN

Som det här. Två generationer. En fantastisk låt.
Lika med countrymagi.

NO REST

Den ofrälse kan bara scrolla nu. För det här är vad som händer när jag har time on my hands och förlorar mig i youtube.
Men gode tid, man måste lyssna på detta. Patty Griffin skrev låten. Dixie Chicks fick en hit med den, och här, i denna stund, gör Ronnie Dunn och Jenneifer Nettles den till absolut perfektion.

Jag dör. Fäller en liten tår. Och gissar att det kanske inte stannar här.

WAITING FOR

Det här är varför jag är ledsen över att Sugarland spelade i Norge.
Och önskar så galet hårt att det även kunde göra det här.

THE FIRST TIME

Fick höra slutet av en liveversion av den här låten i Musikhjälpen nu på förmiddagen. Första gången jag hört den sjungen av en tjej och det var vansinnigt vackert. Inte på långa vägar lika plågat som när Morrissey gör den, men ändå.
Sen var låten slut och man presenterade sångerskan, på plats i studion; Amy Diamond. Ridå.

Men det var ändå fint, så jag bjuder på det.
Och den riktiga versionen.

So, please please please

let me, let me, let me

get what I want this time

Lord knows

it would be the first time

INFÖR 15

När jag ser hur dagarna mot julafton tickar ner, samtidigt som listan över låtar jag vill stoppa in i min kalender bara växer, så ångrar jag att jag inte drog igång det här projketet i november. Så lite tid - så mycket bra musik!
Och att tillägna EN vecka till julcountrylåtar, hur tänkte jag där? Det finns ju ingen sorts artister i denna värld som producerar så mycket julmusik som de i den amerikanska södern.

Det är den femtonde idag. Och jag måste fundera lite till.

ME MYSELF & I

På Olivers dop för ett tag sen fick Elvira höra (av mormodern i familjen) att hon var så lik mig när jag var liten.

Men jag vet inte jag?

SHOW ME THE WAY

Letar runt efter det som ska fylla min kalender under dagarna fram till jul. Svårt att göra utan att komma in på det spirituella. Och det är inget fel i det. Särskilt inte när man hamnar här.
Alison Krauss - Down in the river to pray. Aldrig blir jag trött på att lyssna på den här. Satan vad vackert det är!

AA

Fast nu är Eric Saade där. Han har hatt och flickorna skriker.
Och jag kan ta paus en stund.

72 999

Lyssnar på Musikhjälpen i P3. Ni vet, dygnetruntsändningen med endast önskelåtar för cash. Alltihop för välgörande ändamål. De tre som leder alltihop i år Timbuktu, Kodjo och Ana Gina. Jag gillar alla utom en, ni får gissa själv.

Men vad jag verkligen gillar, förutom det faktum att sändningarna och alla bidrag trots allt visar på människans godhet, är hur roligt det är att lyssna på musiken som P3-svenne själv får välja. Det är underbart.

Årets välgörande ändamål är skolgång för flickor i Etiopien och man är i denna stund uppe i nästan 1,8 miljoner kronor. Tufft.

14

Ute är det grått och mörkt, här inne brinner ljusen. Det är den 14 idag. Tio dagar kvar till julafton och jag har en pigg och frisk unge i badkaret och en febrig stackare i soffan.
Frisk eller sjuk, för oss alla sjunger Brooks & Dunn idag om hur det är att sakna någon vid jul. Hur det kanske inte känns som jul alls utan a certain someone. Jag drar genast parallellen till det här med att, som jag, vara både skilsmässobarn och skilsmässofärälder. Alltid saknar man någon. Men den här julen är jag en lycklig flicka. Hemma hos pappa och Kerstin i Skaresta kommer jag att få samla både mina barn och alla mina föräldrar på julafton.Tillsammans med min farmor och Mattis och Bella. Jag är mycket glad över detta och det kommer bli fantastiskt trevligt.
Fredrik och Bella har inte sina barn på julafton och kommer således vara fulla av saknad under julaftons kväll. Men då är det tur att julen är lång och man kan skramla hem, samla ihop sina juveler, och göra det hela på nytt.

BRANDOS

Jag fick skor av Fredrik idag. Han tycker om att köpa skor till mig och jag tänker inte bråka om den saken.
Älskar de här stövlarna och gissar att jag inte kommer frysa om fötterna i vinter. Även om det skulle bli kallare än tre plusgrader.

Tack älskling!

13

Det är den trettonde och jag har idag lussat mig lagom färdig.
Det varnades för storm och allmänt väderelände men vi hade tur med vårt utomhusfirande. Det började blåsa och regna otäckt först när vi var färdiga.

Men vi kan väl låtsas, med hjälp av Lady Antebellums tappning av Baby, It's Cold Outside, att det är vinter och frysande kallt där ute. När vi myser med tända ljus och tindrande ögon här inne.

GODNATT

Min sambo läser en bok som är så tråkig att till och med den som ligger BREDVID somnar!

Jag har i själva verket ingen aning och uppenbarligen fängslar den ju honom med sitt innehåll. Men jag personligen behöver bara titta på omslaget för att bli deprimerad och tänka på typ högstadielitteratur.

Judge a book by its cover. Det ska man inte göra. But I just did.

THE SPIRIT

Kör en bonus när vi nu är halvvvägs till jul och allt.

Jag ger er min juldans!

Och min pyjamas...

12

Det är den tolfte december och vi är halvvägs där kamrater! Den här veckan kör vi countrytema i jullåtskalendern.
Igår spelade Sugarland på Nobels fredspristhingy i Oslo. Close enough to touch. Nästan.
Hur som helst så får de inleda temaveckan med sin remake av Nuttin' for Christmas (Cuz I can't be nuttin' but bad).

Enjoy!

YEEY!

Dagens stora ros går till Janne Jansson.

Han räddade min dator och jag är evigt tacksam!

Så nu rullar vi vidare som vanligt.

SORG

Allt av värde i min dator, dvs text och musik, finns nu i den här lilla stickan. Ifall det värsta skulle hända. Att den dör och aldrig mer återuppstår.
Av någon anledning vill min dator inte ta laddning, om det är fel på sladden eller datorn vet jag inte. Allt jag kan göra är att hjälplöst se på när batteristyrkan sakta men säkert sjunker. Och det smärtar. Min lilla fina trotjänare som trots sin felvända mus och glappa ingångar har varit mig så kär.

Men den är ju trots allt precis färdigbetald och det får man anse vara något sorts rekord för en 3-produkt. De brukar sällan till aldrig hålla abbonnemangstiden fullt ut.

11

Elfte idag och jag låter Train visa i sin video hur mysigt och härligt det blir när Tomten skakar på kulorna så det blir lite snö.
Fast jag vet inte jag. Det är den tredje advent och jag gick nyss en långpromenad på torr barmark i gympadojjor och kollade in en del knoppiga träd. Vårkänslor till jul, vad stört det är ändå.

Vi drömmer vidare om den vita julen.

10

Idag är det den 10 december. Ah, nobeldagen kanske man tänker, men nej, det är inte det viktigaste med denna dag. Den 10 december är Malindagen, icke att förglömma. Your's truly's namnsdag. Precis som det var igår visserligen. Anna och Malin, i samma följd i almanackan som i mitt dopbevis.

Vi firar nu med Cry Cry Christmas med Magnus Carlsson. Kan låta ledsamt, men ledsamt är ju ibland det allra bästa man har.

För övrigt är vi kvar i Färjestaden. Det går liksom inte bara att slita sig.

DERBY

12 mål, av vilka våra Skåkillar gjorde ett och Ekerö resten, senare åker vi hem.
Jag beundrar det här lilla laget som, trots att de aldrig i sin karriär har fått känna på hur det känns att vinna, fortsätter att kämpa tappert.

Men Gustav är glad och nöjd ändå för han lärde sig, strax innan matchstart, att knyta sina skor själv.
Glad son, glad mamma och så går vi vidare med lördagen.

SKÅ

Med solen i mitt julstämningströtta nylle tar jag med mig sonen på innebandymatch. Hans, inte min.
Kvar hemma i Färjestaden mojjar de andra fortfarande runt i pyjamas och grus i ögonvrån.
Men vi är snart tillbaka.

Två veckor till julafton. I saw mommy kissing Santa Claus på radion.

God morgon på er.

9

Idag är det den nionde december. Det är en stor dag, det är Anna-dagen och min dotter och jag har namnsdag.
Men nog om det.
Ikväll befinner vi oss i Färjestaden hos mamma och Göran för lite julmys. Tredje advent nalkas och mamma hade festat till med en julsinka. Men tänk vad otäckt det hade varit om den hade flytt sin kos. Rätt ut i den kolsvarta Svartsjölandsnatten.

Tänk om.

FRAMME!

KURREDUTT

Jag har skaffat mig en Pippitröja. Det känns lite juligt och bra.
Så nu tar jag min Pippitröja och min familj och åker hem till Färjestaden för ett julmysigt dygn med mamma och Görre!

ZZZZ...

Här är en grej jag lärde mig igår.
Man ska inte, lite såhär rart och oskylidigt fråga sin sambo;
- Du, snarkar jag?

Och samtidigt ha förutbestämt att han ska svara;
-Oh, nej! Inte snarkar du heller, min lilla älva!

För det gör han inte. Istället sliter han upp sin mobil och dess ljudinspelare. Och där finns klipp. Som tydligt visar att den lilla älvan...är inte nån älva när hon sover.

Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Så jag gjorde lite av varje. Och var samtidigt oerhört glad att Fredrik inte är den som har svårt att sova i vårt förhållande.

Och med detta, önskar jag er en god natt och halkar så ner till tvättstugan för att hämta hem det sista av tvätten.

8

Blev nyligen informerad om att när svenne banan får välja sin favoritjullåt så är det Mer Jul med Adolphsson & Falk som röstas fram. Det är sådan information som gör mig så modfälld och ledsen. Bristen på inspiration och eget initiativ. Blä.
Det finns tusen jullåtar som är bättre än Mer Jul, ni vet det va? Jag hoppas vid Gud att ni vet det.

När tanken på den här jullåtskalendern kom upp i mitt huvud, så gjorde den den det tillsammans med en handfull självskrivna låtar som jag nu håller på att sparsamt portionera ut. Denna ovan är en av dessa självklara låtar i min kalender; The Hives och Cyndi Lauper - A Christmas Duel. En av mina, relativt nya, favvisar.

Den är den 8:e december och idag är julen lite smutsig och ganska het.

POST

Farfar Dafgårds köttbullar var sådär. På sin höjd. Nu har jag nämnt namnet tre inlägg i rad så man kan ju lätt tro att jag får spons av familjen förfabricerat. Det får jag inte. Och det vill jag heller inte.
Vinet var däremot av världsklass så om familjen Monti Garbi vill ge mig spons så ska jag inte spela sådär jättesvår.

GOD TRO

Sen hävdar han, farfar Dafgård, att inget passar så bra till hans köttiga köttbullar som en flaska Monti Garbi Ripasso från 2008.

Galna gubbe. Men vem är jag att säga emot? Jag kan ju trots allt ingenting om såna här grejer.

FRONTA

Vårt köksfönster. Jag är rätt nöjd med dess utformning och pynt.
Gillar de svarta lampskärmarna och blommorna (i nya juliga krukor) som Fredrik Von Linné här hemma sköter om.
Två saker skiljer min verklighet här från perfektion; det faktum att min nya julgardin är fin på ena sidan men typ vit på den sidan som syns ut. Det andra är det helt flagnade fönsterblecket (där en kruka rosmarin står och fryser).
Men jag tänker att så länge man inte har större bekymmer än så kan man väl ändå vara ganska nöjd.

Det var bara det jag ville säga.

WILL SOON BE SERVED

Idag är det jag som lagar middag. Eller jag och farfar Dafgård. Finfint lagarbete, även om det var lite tråkigt att just jag åkte på potatisskalningen.

KRIGET I AFGHANISTAN?

Ska försöka att inte tokblogga iväg den här ensamkvällen också, utan få lite andra saker skrivna.
Men jag ger er istället den här gamla favvon. För att den är fel på så många olika plan och just därför helt genialt rolig!

Och ps. åsikter uttryckta i det här klippet överensstämmer inte på något vis med blogginnehavarens. Men humor - den är right up my alley. Och dessutom godkänd av staten. Världsklass.

7

Det är den sjunde idag och ute snöregnar det värdelöst blask som har blött sin väg genom skor och kläder innan den ens träffar marken.
Men det är ingen vits att hänga läpp för det! Istället firar vi den sjunde december med min pappas alltime-favvo-jullåt; Anders F Rönnbloms Det är inte snön som faller. En proggig historia från 1980, samma årgång som your's truly med andra ord.

Herregud...tänk att 24 år går så fort.

FROSTY

Hej minusgrader utomhus!
Hej plus 16 inomhus!

El-Hitler får komma hem från sitt styrelsemöte snart och skruva upp pannan.
Värmeljus ain't doing it.

GOO

Dagens ros, om jag fick lov att dela ut en, är till Petra.

För mina barn är det allra viktigaste jag har.

I DO

På fb hade någon kopierat till sin status;

"I arabvärlden är griskött, sprit och utomäktenskapligt sex förbjudet.
I Sverige kallar vi det julbord med jobbet."

Festligt! Och nästa fredag är det dags för oss på vårt jobb. Fast det brukar vara rätt torra tillställningar. Spritmässigt. Så på den fronten är det lugnt.
Men om vi ska få nån bukt på det utomäktenskapliga sexet så måste Fredrik och jag ta och gifta oss.

Japp.

PRECIS SOM

Jag står nu i begrepp att begå fullständigt musik-trovärdighets-självmord här i min egen blogg, men det må så vara. Om jag hade haft vett att skämmas för min musiksmak så hade jag aldrig kommit ut som countryfrälst femton år gammal. Jag hade inte sånt vett då och jag har sannerligen inte förskansat mig sådant genom åren. Tvärtom.
Därför kan jag helt enkelt outa låt nummer två som jag inte kan sluta repeata i Spotify. Precis som vanligt med den gode herr Jöback. Och Fredrik han föraktar mig så vansinnigt för detta. I den sjö där Fredrik har sänkt Håkan Hellström till botten där har Peter Jöback nätt och jämt nästippen ovanför vattenytan.

Det är i sanning tur att vi har funnit varandra på andra plan och har andra gemensamma intressen jag och Fredrik. För i musiken, där kan vi verkligen inte mötas. Att sätta på en skiva när vi är hemma tillsammans är i stort sett omöjligt. Det måste jämkas och hållas på och slutar ändå med att någon blir sur eller att någon måste "stå ut" (läs "Fredrik tvingas lyssna på country" alternativt "Malin tvingas stå ut med synthplinkande"). Och det är inte så lattjo. Men det går ju dock att mötas genom shuffle i Spotify.

Men! Som sagt, det finns annat vi gillar och jag älskar honom något alldeles oerhört. Trots syntharna.

KAN ABSOLUT...

INTE sluta lyssna på den här låten. Den är som ett gift i mitt blod och är, hands down, Kenny Chesney's bästa låt.
Jag har lagt upp den förut. Men jag tänkte att ni kanske undrade. Vad som får mig att ticka lite extra.

FÖRSTA!

Fredrik outade mig i sin blogg som ny Tradera-användare. Jag följer i min sambos spår. Däremot överlät han till mig att själv få tala om vad det är jag budat hem. Men det tänker jag inte göra. Mer än att säga att det jag mest tittar på är barnkläder och film och det kan mycket väl hända att något av detta blir till en julklapp eller två, därför håller jag det för mig själv.
Men roligt och beroendeframkallande är det! Innan vi somnar ligger vi som två muppar med våra telefoner och lägger våra sista bud för dagen. Och svär när vi blir överbudade.

6

Jag har ju vid flertalet tillfällen skrivit om att jag inte hittar Jewel-julskivan. En fiffig grej, för den som har kaos i sitt cd-system, är ju att samma musik finns (oftast) i Spotify och på Youtube. Så i dagens, den sjätte, luckan bjuder jag er Hands. En inspierande sång om tro, hopp och kärlek från juletidskivan Joy: A Holiday Collection.

Och i vanlig ordning kan man inte dela den riktiga videon utan är utelämnad till den lökiga textvarianten. Men man kan blunda och lyssna.

Glad sjätte december! Det närmar sig...

5

Femte idag! Det här är en rolig julsång. Tyvärr med crappig ljudkvalitet och i videon får man stå ut med lökiga pressbilder, men det är den enda versionen som finns av den här låten. Rascal Flatts sjunger "The Twist of the Magi" tillsammans med tjejcountrytrion SheDaisy, från de sistnämndas julskiva från 2000.

Låten handlar om allt det där fina man gör för sin partner, för att alla ens drömmar ska slå in till jul.
Men, med tanke på det risiga ljudet, slänger jag upp texten också.

Shedaisy: I sold your Rolex

To buy that gold Versace dress
Rascal Flatts: I set free your whiny French poodle
So you could get your beauty rest

And I did it all for you
I did it all for you
This Christmas
All your dreams
Will come true

Rascal Flatts: I put your mother on a greyhound (you did what?)
You always hoped she'd have the chance to see the world-now she can
Shedaisy: I torched your Sports Illustrated swimsuit issues
So I could be your only girl-and now I am

And I did it all for you
I did it all for you
This Christmas
All your dreams
Will come true

Shedaisy: How can I forget
All you've done for me
I'll get you yet

Rascal Flatts: This is the season to give
But I can never forgive the damage that you've done
This must be love

Shedaisy: I sank your bass boat (Not my bass boat, no, no, no)
So you'd have more time to spend with me
Rascal Flatts: I hocked your grandma's diamond earrings
For the down payment on my SUV
Shedaisy: Fully loaded, heated seats, in hunter green-is this for me?

And I did it all for you
I did it all for you
This Christmas
All your dreams
Will come true

BIG FOOT

Fredrik fick hem sina nya Vikingstövlar idag och jag var tvungen att pröva.
Han baxnade själv en smula när han såg paketet, det såg väldigt stort ut för att bara innehålla ett par gummistövlar.
Men så var det också ett par väldigt stora stövlar där i. I storlek 47 närmare bestämt.

Min kille har stora fötter. Ni vet väl vad man säger om killar med stora fötter?

Herrejösses, säger man. Oj, vilka stora fötter du har!

INCEPTION

Jag har pysslat lite. Men ett stort problem återstår och det är var jag ska förvara de 40 000 ljus jag köpt. Men det får bli morgondagens problem.

Nu ska vi äta middag, bättre sent än aldrig! Västerbottenpaj med massor av kantareller!

HEE-HAW

Det här gillar jag. När jag märker skivorna på så sätt att det inte råder nån tvekan om innehållet.
Christmas in the trailerhood.

HÄR I VÅRT HUS

Undrar om ljusen räcker fram till jul nu.

KRON

Tänk vilken tur man kan ha! Jag får åka en kvällstur till IKEA med mamma och Göran. Jag ska fylla på ljusförråden och shoppa lite pynt - sånt som gör en flicka glad! Och en helt perfekt man har jag också för jag har aldrig hört talas om nån annan sådan som blir ledsen för att han inte får följa med!

4

Det är den fjärde december och vi tänder adventsljus nummer två. Det är ljus och det är mys och julklappshögen växer sig sakta men säkert allt högre i garderoben.
Då slänger jag in en inte så munter visa i adventskalendern, lonely this christmas, tillsammans med en reminder om de som inte får fira en lika god och glad jul som jag tror att alla läsare av den här bloggen kommer att få göra.

Jag uppmanar den som har möjligheten och hjärtat på det rätta stället att sms:a HEM till 72900. På så vis skänker du 50 krornor till Stockholms Stadsmission och deras arbete med att hjälpa de som inte får fira någon jul alls.
Det här är en liten blogg men om vi leker med tanken att alla mina läsare skickade ett sms så skulle det ge Stockholms hemlösa ett antal tusen kronor till jul. Och kanske kan du som läser också tipsa någon du känner? Kanske har du möjlighet att sms:a två gånger? Tanken är fin och julen är ju ändå en tid av under och mirakel.

Glad andra advent.

REFLEKTION

Happy happy andra advent på oss! Jag är för stunden strandad vid köksbordet med mina tända ljus, min tekopp och jobbdatorn. Slipar kanterna en smula på höstterminens utvärdering.

HEART OF GLASS

Jag hade but a few missions i Vällingby idag. En gammal vinterjacka skulle bytas mot en ny OnePiece (Stadium är bra på så vis) plus att jag skulle köpa hårspray, mascara och gå på Systembolaget.
Det var lagom för mig. Jag är så fantastiskt dålig på att köa och vistas i folksamlingar över huvudtaget och då är julhandeln ingen höjdare.

Men jag hann med ett snabbstopp på Lagerhaus också innan jag ilade hem. Förutom superfint julpapper fyndade jag de här glasgrejerna. En stor mormorsburk som jag planerar att lägga nåt hembakt (eller köpt) i. Och en liten julig godisskål.

Fina!

3

Nu raskt över till något roligare; dagens lucka!
Det är den tredje december och tänk att jag väntat med Lars Vegas Trio ända till nu.
I vår familj blir det ingen jul utan Lars Christmas-skivan. Det kan vara den mest inbitna jultraditionen jag och Mattias har. Koka knäck och sjunga med Lars Vegas, Jan Fransisco, Elvis, Anders och resten av gänget.
Skivan är galet rolig och stämningsfull.

Varsågoda, varje dag är jul gott folk!

THE ESSENS

Idag var jag tillbaka i cd-hyllan i min desperata jakt efter Jewel's julskiva. Hittade den inte idag heller, däremot hittade jag en annan two disc edition. Som jag gjort själv, jag vet inte riktigt när.

Malins Mysmix. Skiva 1 och 2. Mysmix, det är ganska rart. Ingen ska behöva skämmas för en mysmix. "Mysiga" låtar kan vara oehört varierande och betyda för stunden olika saker. Men jag nöjde mig inte med att döpa skivorna till mysmix. Jag var tvungen att på själva skivan lägga till...

"The essential Malin". Alltså själva essensen av det som är jag. Kärnan. Det allra allra viktigaste. I musikväg. Det vill säga de låtar jag skulle springa in i ett brinnande hus för att hämta. Den musik jag skulle efterfråga på min dödsbädd. Låt mig bara få höra "The essential Malin" innan Herren hämtar hem mig. Snälla?

Det säger inte lite att ge en samling låtar ett sådant samlingsnamn.
Det fanns ingen tillhörande låtlista till dessa skivor, kanske tyckte jag att det räckte så. Med The essential Malin. Jag skulle förstå, ten years from now, vilka låtar det handlade om. De allra viktigaste.
Men det gjorde jag inte. Så det var med lätt ostadig hand jag satte in den första skivan och tryckte på play.

I am the son

and the heir
Of a shyness that is criminally vulgar
I am the son and heir
Of nothing in particular

Det börjar i alla fall bra, tänkte jag. How soon is now med Morrissey. Den kan jag stå för. Morrissey och The Smiths är, bortsett från Gustav och Elvira, bland det bästa jag fått ifrån min exman.
Men sen rullade det på, och nu ska jag blotta mig fullständigt för er. Jag ger er The Essential Malin, vol 1 & 2.

1. How soon is now - Morrissey
2. When did your heart go missing - Rooney
3. This is who I am - Salem Al Fakir
4. Reason to cry - Takida
5. Turn me on - Norah Jones
6. Äntligen hemma - Ken Ring
7. Logiskt - Petter & Säkert!
8. Broken - Takida
9. Hallelujah - Jeff Buckley
10. Boondocks - Little Big Town
11. My cool - Adam Tensta
12. Don't ask me how I know - Bobby Pinson
13. The Storm - The Cardigans
14. Before he cheats - Carrie Underwood
15. Mornings eleven - The Magic Numbers
16. Cupid's chokehold - Gym Class Heroes
17. Hangin' by a thread - Jann Arden
18. Do you wish it was me - Jason Aldean

1. Have a little faith in me - Jewel
2. Daughters - John Mayer
3. Stupid boy - Keith Urban
4. I told you so - Keith Urban
5. Misread - Kings Of Convenience
6. Umbrella - Lillasyster
7. Crazy ex-girlfriend - Miranda Lambert
8. I'm getting ready - Miranda Lambert
9. Young folks - Peter, Bjorn and John
10. Every heartbeat - Robyn
11. Visit to Vienna - Sahara Hotnights
12. Into the night - Santana & Chad Kroeger
13. Just feel better - Aerosmith
14. That kinda day - Sarah Buxton
15. Chasing cars - Snow Patrol
16. Vi kommer att dö samtidigt - Säkert!
17. Curly Sue - Takida
18. Sweet Marie - Timo Räisänen
19. Vara mig själv - Toppen
20. You and me - Lifehouse

Jag rodnar duktigt här. Inte alls bara på grund av rödvinet. Det här är skämmigt på riktigt för mig, för musiken är bland viktigaste jag har. Och det säger jag, det är inte många av låtarna ovan som i dagsläget står för själva kärnan av Malin Dubois. Om ens någon! Det skulle i så fall vara Cardigans The Storm, som både finns på min lista över världens bästa låtar och av sentimentala skäl. Annars? Morrissey, Jeff Buckley, Jann Arden, John Mayer, The Magic Numbers och Lifehouse. Sen är det största skämskudden som gäller.

I alla fall för alla Takidalåtarna.
Forgive me father...
Men nu vet ni. Att även solen har skämsfläckar.

SAT

Nu tar jag mitt pick och pack, dvs en begagnad Stadiumpåse innehållandes en dito vinterjacka, och åker till Vällingby.
All by my lonesome. Men i örat sjunger Peter Jöback (jag blottar mig sannerligen fullständigt i den här bloggen) och allt är väl.

För den som vill ha en cliffhanger inför kvällen kan jag lite smått avslöja mina bloggplaner. Jag kommer att avhandla "The Essential Malin" samt slänga in mina two cents om vem Idol-Robin är lik.

Don't miss.
God lördag på er.

FLAGGA?

Det är fredagsmys och tacomisär men vi styr upp det med lite bubbel.
Korken var för hård och Fredrik skulle hjälpa till och så sköt han mig rakt i ansiktet. Allt till tonerna av Johnny Cash's Hurt.
Men sen blev det bra. Skål på er!

ON TO YOU

Aftonbladet, källan till allt viktigt vetande, publicerade i veckan resultatet av en omfattande undersökning som visar på att 52% av småbarnsföräldrarna i det här landet har sex en gång i veckan. Detta chockerar då det är en ökning från föregående års undersökningar och motstrider uppgifter om att just småbarnsföräldrar skulle vara allt för trötta, stressade, otända and what not, för att vilja ligga med varandra.

Man har hittat tillbaka till varandra, utläser "experterna" utifrån det här undersökningsresultatet. Sveriges småbarnsföräldrar har insett vikten av närhet, av att vara fysiska, av att stoppa tungan i käften på varandra regelbundet. Och så vidare.

Det är fint. Glädjande med nyheter av sådant slag. Och missförstå mig inte nu, jag är för liggande av alla former. Jag är av den fasta uppfattningen att världens skulle vara en bättre plats att leva på om bara folk låg lite mer med varandra. Men samtidigt ser jag hål i den är undersökningen. Jag är tvungen att kasta in min cyniska brandfackla.

För jag tvivlar inte på att de här mammorna och papporna verkligen vuxenkramas med varandra en till två gånger i veckan, det gör jag inte. Det jag ifrågasätter är deras motiv.
I mitt sinne frågar jag mig om småbarnsföräldrarna rekordregelbundetligger med varandra av samma anledning som småbarnsföräldrar idag köper svindyra barnvagnar. Skitsamma om det inte går att köra ordentligt med vagnen, huvudsaken är att den ser så jävla uppenbart konstig ut att det står klart för alla man passerar att den kostat en halv månadslön.
Av samma anledning som man inreder sina hem ljust & fräscht. I vitt, vitt, vitt. Av samma anledning som man kör en bil som är flera gånger större än ens behov av en.

Det finns inga människor som är så tävlingslystna, så stressade i kampen att vara bättre, som småbarnföräldrar. Det är ju tråkigt att tro att man ligger lite extra med varandra, bara för att vara bättre än de i det vita huset med den stora bilen och den skitkonstiga barnvagnen här bredvid. "Skitsamma om du inte vill, kom hit och bara gör det! Om inte annat så för att jag ska kunna svara 1-2 gånger i veckan på den här undersökningen. High five! Fan vad lyckliga vi är! Kan vi kolla på en ny barnvagn nu?"

Kanske är jag dum. Kanske har jag skitfel. Småbarnsföräldrar nu för tiden är ärligt dyngkåta helt enkelt.

Men längst ner i den här undersökning kan man läsa vilka tre män som röstasts högt i frågan;

Vilken svensk man vill småbarnsmammor helst tillbringa resten av sitt liv med?
1. "Bygglovs-Matte" Carlsson.
2. Björn "Äntligen Hemma" Christiernsson.
3. Anders "Arga Snickaren" Öfvergård.

Och då står det ju så klart. De här mammorna vill inte ha nån att ligga med. De vill ha någon som kan inreda. Ljust & fräscht.

2

Nummer 2 i julmusik-kalendern. Coldplay's Christmas Lights, för att den är så fin. Och för att jag hörde ett stycke av den när jag passerade matsalen på Ekebyhovs slott idag och efter det satt den fast.

Men främst för den här textraden,

"When your still waiting for the snowfall

Doesn't really feel like Christmas at all"

FRÅN STUGA TILL SLOTT

Nu checkar vi in på Ekebyhovs slott, mitt lilla arbetslag och jag. Idag kör vi planeringsdag. Sen, SEN, gör vi helg!

SES SNART

Godmorgon fredag!
Äter mysfrukost med Elvira (Gustav är hos pappa) och väntar på julkalendern. Tidigt imorse efter att Fredrik gått till jobbet kom hon nersmygande för trappan och kröp upp hos mig i sängen. En hel halvtimme hann vi gosa oss vakna innan det var dags att gå upp.
Det får man säga var en ganska bra avslutning på ytterligare en barnvecka som gått alldeles för fort. Hoppas nästa gör det också så de snart är tillbaka.

1.

Stopp! Jag tar tillbaka godnattet för ett ögonblick. För idag är det ju 1 december. Dagen då alla julkalendrar  med självrespekt har sin början. Och så även min. Parad med någon sorts illusion om att jag ska kunna hålla den i 24 dagar i sträck, men jag ger det ett ärligt försök.

Och en julkalender i min blogg måste ju innehålla uteslutande musik. En julig melodi om dagen ända fram till själva aftonen.

Först ut bjuder jag er Sarah McLachlan med Wintersong. För en släng av just vinter, det är väl vad som saknas nu. Inte för min egen del, då kan vi gärna kliva rätt på våren nu när vi ändå klarat oss så länge. Men jag önskar ändå, för min lilla dotters skull. Varje dag sitter hon framför tv:n och genomlider nyhetssändning efter annan i väntan på väderrapporten. Hon längtar så efter snö.

Det här är min Wintersong. Till Elvira.

NOTE TO SELF

Jösses vad tiden drog iväg. Jag hade ju en samling inlägg i huvudet, men försvann istället iväg in i skoshoppingens ljuva värld på Brandos. Och nu låter det som om det är sovdags för fröken Dubois.

Men ni kan väl påminna mig, en annan dag, att jag skulle skriva ett rykande hett inlägg om sex. Okej?

Godnatt då.

MALIN - THE CHEF

Kimpan frågar efter receptet till den där tacopajen jag lagade. Och jag ska bjuda dig på det. Trots att jag inte brukar dela med mig av recept.
Jag ska tala om varför. Det är totalt egoistiskt.
När jag lagar nåt som jag tycker att jag är bra på, då vill jag behålla det för mig själv. För jag suger på matlagning och det värsta som kan hända i det här läget är ju att jag delar med mig av receptet och andra människor lagar den här rätten. Till perfektion. Bättre än mig alltså.

Det handlar således om min egen osäkerhet och dåliga självkänsla. Det är av samma anledning jag inte delar med mig av de bloggar jag läser. För att mina läsare då kanske skulle hitta andra som skriver så fantastiskt mycket bättre än mig och kvar här skulle jag sitta. Och skriva för just ingen alls. Samt lagandes dålig mat.
Fy fan för den dagen.

Men nåväl, regler är till för att brytas, här kommer receptet på pajen!

Degen:


4 dl mjöl
2 tsk bakpulver
0,5 tsk salt
50 g margarin
1,5 dl mjölk

Fyllningen:

500 g köttfärs
1 msk olja
1 lök
1 påse tacokrydda
2 vitlöksklyftor
1 dl vatten
3 tomater
2 dl crème fraiche
4 msk majonnäs
2 dl riven ost

Garneringen:

1 rödlök
8 peperoni



Så här gör du

1. Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda ihop mjukt margarin med torra ingredienser.
2. Häll i mjölken och rör ihop.
3. Tryck ut degen i en form med lite högre kanter. Förgrädda inte!
4. Skala och hacka löken.
5. Stek köttfärsen och löken. Pressa i vitlöken.
6. När köttfärsen är stekt tillsätter du tacokryddorna och vattnet.
7. Låt puttra tills vattnet nästan är borta.
8. Häll köttfärsen i pajskalet.
9. Hacka tomaterna och lägg ovanpå köttfärsen.
10. Blanda ihop crème fraichen, majonnäsen och den rivna osten och bred ut smeten över tomaterna.
11. Grädda i ugnen i 12-15 minuter tills ytan fått fin färg.
12. Skala och skiva rödlöken.
13. Garnera med rödlöksringar och peperoni och servera med grönsallad eller hackade grönsaker, nachochips och kanske en salsa.

Lätt som en plätt, eller hur!

FRESH FRUIT

Mango! Den seglar ju lätt upp i toppen som den godaste frukten ever! Jag älskar den.
Men varje gång jag äter en funderar jag; när och var i livet är det meningen att man ska ha lärt sig skala och skära en mango?!
Jag känner mig alltid som ett komplett knyppel varje gång jag står där och slabbar med kniven och ideligen skär in i den där orimliga kärnan.

Vad är tricket?

GOLVA

Slog till på säsongens första hyacinter idag. Jag tycker om hyacinter. Ända fram till då de blir allt för långa och börjar se allmänt jävliga ut.
Blev lite besviken när jag såg att dessa hade "svag doft". Vad fan är det för trams?!
Hyacinter ska inte "dofta svagt". De ska lukta starkt så inåt helvete. Så fort man kliver in genom sin dörr ska hyacintlukten slå till en som en fet smäll över käften. Den ska fullständigt golva en.
Mellan första och fjärde advent ska man gå runt med konstant huvudvärk till följd av den orimligt starka hyacintlukten i sitt hus. Då vet man att det är jul.

"Svag doft"? Pft!

DRY YOUR

Alltså det här med tvättstugan. Vilken grisig följetong det är.
Jag är på inga vis världens mest ordningsamma människa, men jag kan för mitt liv inte förstå hur man kan lämna sin tvätt. Glömma den. Och då inte bara nån gammal random strumpa, utan ALL sin tvätt. Två färdigtvättade maskiner, en full tumlare och ett fullt torkskåp.
Allt detta har lämnats nu, flera timmar in på min tvättid. Och även om det är rent så fullkomligt HATAR jag att ta i andras tvätt.
Jag bröt en nagel på en otäck susp i tumlaren. Hur ovärdigt är inte det liksom?

OM KATTEN SJÄLV FÅR VÄLJA

Vi matchar varandra idag, jag och Elvira. I alla fall strumpwise.
En stor Kitty och en liten.

TILL YOU DROP

Vi hann en sväng upp till centrum också. Mattis behövde en vit skjorta och Gustav behövde strumpor.
På bilderna ser ni Elvira i två plagg hon kanske inte behövde men fick ändå.
The joy of shopping!

ALL IN THE

Jag älskar alla styvdelar i min familj. Styvmamma, styvpappa, styvsyskon och styvwhatever. Vi är rika på så vis.

Men det är så ballt att ibland, som idag, kan vi vara bara själva ursprungsgänget. Mamma, pappa, Mattis och jag. Och så mina barn förstås.
Vi har haft en jättetrevlig kväll hemma hos Mattis. Pappa köpte vin, mamma lagade biffstroganoff och vi fick umgås. Galet nice!

Pappa bor ju så långt bort men idag fick han pröva på nåt han inte gjort på länge. Läsa läxor. Med Elvira. Det var läsläxa och jag hävdade att det skulle ta två minuter. Det gjorde det inte.
Pappa är kung på följdfrågor och Elvira höll på att bli tokig på honom. Men ingen kommer att kunna redovisa ett så väl genomarbetat läsebokskapitel som hon imorgon.

RUNDA SLÄNGAR

Hörde nyss nåt inslag på lokalnyheterna. En tavla som någon fattig stackare betalat ett tandläkarbesök med way back when skulle nu säljas på auktion. För runt fyra miljoner kronor.
Förstår inte nyhetsvärdet. Det är väl ungefär vad det kostar att gå till tandläkaren än idag?

KÄRLEK

En av dagens bästa stunder.
När Fredrik hjälper mig att stretcha min trasiga rygg.

Han är så rar.

KVÄLL

Och paj blev det till slut. Ett av mina favvorecept, serverad med ruccola, skivad rödlök och fefferoni.
Jag är fortfarande inte alls förtjust i att laga mat åt Fredrik. Eftersom han är så mycket bättre på det och jag får enorm prestationsångest varje gång. Men idag blev det bra. Till och med jag tyckte att det var gott.

Nu är Freddan på samrådsmöte på jobbet. Viran och jag har lämnat Gustav på innebandyträning och snart är det dags att hämta honom igen. Han tycker inte om att gå själv och jag har inget emot en kvällspromenad.

Det var det.

MIDDAG

Idag är det jag som lagar maten. Det blir tacopaj. För de vuxna.
Elvira fixar mat till sig och Gustav. Plätt-torn med färska bär.

PLINT

Är med Elvira och prövar på handboll. Inte jag alltså, utan hon. Mitt lilla barn.
Dåligt tajmat med hennes livs första riktiga huvudvärk tyvärr, men hon är envis och kämpar på.

SÖNDAGSÅNGEST?

Sådärja.

BADGER

Nu vill jag rekommendera tv-programmet SOS Vilda Djur i SVT. Klockan 19 på söndagar. Alldeles nyss satt jag här med tårar i ögonen när ett litet rådjurskid avlivades.
Så sorgligt är det förstås inte hela tiden. Mest är det solskenshístorier där vilda djur räddas på olika vis, vårdas tillbaka till god hälsa och släpps åter ut i det vilda.
En av viltvårdarna i programmet är Ewa Kirkegaard i Skå som pappa och Kerstin arbetar med, men tyvärr har inget filmats nere hos dom i Sörmland. Som utterjakten i Katrineholm exempelvis. Som slutade med att pappa blev biten och sedermera vaccinerad på akuten, DET hade varit bra tv!

Men programmet är bra ändå.

BEEN UP TO

Vilken helg vi har haft. Samtidigt som det, som vanligt, känns som att den har gått raketfort har vi ändå hunnit göra en massa saker.
Barnen har haft varsin uppskattad kalaskväll. Gustavs grabbkväll igår var betydligt lugnare än tjejernas kvällen innan. Det märktes knappt att de var här. Förutom den stunden då det tydligen spelades in någon sorts youtube-filmer bakom stängd dörr.
Igår hann vi med att åka iväg och restaurangluncha och shoppa lite vin och glögg också. Sen poppade pappa, Kerstin och hundarna förbi på en öl. De var på väg till Anders och Kristinas julpyssel som vi tyvärr missade pga barnkalas.

Idag har jag redan rapporterat ganska duktigt om våra förehavanden. Vi har promenerat, handlat, bakat upp tre pepparkaksdegar tillsammans med Milla, Ludde och Lucas.
Sen blev det ju promenad med destination vattentornet, enligt Elviras önskemål, och grillning.

Nu sitter vi fyra nyduschade myskorvar i soffan. Barnen väntar på Robert Gustafsson-serien innan läggdags. Efter det väntar en flaska Chateauneuf-du-Pape av helt ny och oprövad sort, samt lite charkisar för mig och Freddan. Helt okej söndagkväll!

GRILLA

Skön bild från ikväll. Efter en promenad till vattentornet gick vi hem och grillade korv.
Lite kyligt och dragigt var det att äta middag utomhus, men mysigt. Och mysfaktorn är det enda som räknas this time of year.

FLÄTA

Elvira frågade just efter numret till BRIS. Hon vill ringa dit och be dom komma hít och gripa mig.
För att jag borstar hennes hår för hårt.

Så länge det är på den nivån så.

GINGER

Det här funkar också!