PRECIS SOM

Jag står nu i begrepp att begå fullständigt musik-trovärdighets-självmord här i min egen blogg, men det må så vara. Om jag hade haft vett att skämmas för min musiksmak så hade jag aldrig kommit ut som countryfrälst femton år gammal. Jag hade inte sånt vett då och jag har sannerligen inte förskansat mig sådant genom åren. Tvärtom.
Därför kan jag helt enkelt outa låt nummer två som jag inte kan sluta repeata i Spotify. Precis som vanligt med den gode herr Jöback. Och Fredrik han föraktar mig så vansinnigt för detta. I den sjö där Fredrik har sänkt Håkan Hellström till botten där har Peter Jöback nätt och jämt nästippen ovanför vattenytan.

Det är i sanning tur att vi har funnit varandra på andra plan och har andra gemensamma intressen jag och Fredrik. För i musiken, där kan vi verkligen inte mötas. Att sätta på en skiva när vi är hemma tillsammans är i stort sett omöjligt. Det måste jämkas och hållas på och slutar ändå med att någon blir sur eller att någon måste "stå ut" (läs "Fredrik tvingas lyssna på country" alternativt "Malin tvingas stå ut med synthplinkande"). Och det är inte så lattjo. Men det går ju dock att mötas genom shuffle i Spotify.

Men! Som sagt, det finns annat vi gillar och jag älskar honom något alldeles oerhört. Trots syntharna.