PRAISE

Men även om jag inte börjar handla än så är jag förstås ändå redan fylld av julens glädje och goda stämning.

Julen är god, och det är min familj också.

IN NO RUSH

Dags att börja handla?

Äh, det är långt kvar till den 23:e.

REDRUM

På onsdag är det 1 december och alla barn får så äntligen öppna första luckan i sina adventskalendrar. Detta är oerhört efterlängtat, i alla fall i vårt hem.
Idag fick jag höra plotten i årets tv-julkalender. Tydligen ska det handla om en familj som köper ett hotell och flyttar från stan och ut på landet. Väl på detta lantliga hotell börjar det sedan hända märkliga saker.

Jag vet inte jag... i mina öron låter det rätt likt den här storyn:

Och den är ju varken jullik eller särskilt barnvänlig.

ALBEMARLE

Här är en till och min absoluta favvo. Tror att jag har bloggat den förut. Kellie Pickler, raised on a farm, av sin morfar. Övergiven av sin mamma och med pappa i fängelse. Är det inte en solskenshistoria, så säg.

Man ska inte överge sitt barn. Risken finns alltid att det blir en stor artist och sjunger om ditt usla handlade i tv.

Men det är skickligt att gråta och sjunga samtidigt.

ACTUALLY

Sånt här är roligt. Att se den allra första Idol-auditionen.

Och sen den färdiga produkten.

TUPUNGATO

Är lite trög i starten idag, men det ska nog ordna upp sig. Vi hade fantastiskt trevligt hemma hos mamma och Göran igår. God mat och dryck och julmys i kvadrat. Allra mysigast tyckte nog Gustav att det var för han bad om att få sova över. Tänker att han kommer nog hem snart.

Men nu laddar vi om för kvällen. Elvira har redan klätt upp sig och själv är jag så sakteligen på väg mot duschen. Fredrik ska åka iväg och handla tillsammans med kvällens värd och jag ska sitta tight och vänta på Bästa Carro. Gott så!

PACK UP

Men hur det än är så är han den finaste nikotinavtändande sambon i hela vida världen och nu väntar jag bara på att han ska komma hem från jobbet. Då packar vi ihop oss och åker ner till Färjestaden. Yeey, mysmiddag!

Kan redan känna glöggdoften...

COPENHAGEN

Fredrik har slutat bruka nikotin. Han är van att alltid ha snus i munnen och däremllan varva med cigaretter.
Han har hållt upp i fyra dagar nu och det är som att han har tappat livsgnistan och tron på hela mänskligheten. Den här fisksåsincidenten han bloggar om handlar i själva verket, tippar jag, om nikotinfrustration. Han är arg och tvär och jag vill att han ska börja stoppa munnen full av snus och cigg igen!

Är det fel av mig?

HERO

Jag läser det HÄR inlägget i min systers blogg. Och jag blir så himla fnissig när jag funderar på exakt hur det skulle ha sett ut när vår pappa skulle ha tvingat pengar ut Marlenes gamla frisörturk till chef. Pappa skulle ha glidit in där på salongen i seglarskor och hästiga snickarbrallor och räddat dagen. Ja det skulle han.

Även utan hagelbrakare.

CHILL

God morgon!!

Klockan är sju. Det är tio minusgrader. Men framför allt är det fredag! Planen jag har är att gå till jobbet nu, arbeta av den här dagen, sen gör vi helg. Funkar det?

DAGENS

Fredrik har citerat mig i sin blogg. Det gör man ju naturligtvis inte ostraffat och jag ska vänta tills han kläcker ur sig något lika osmickrande och göra detsamma. Tänker att det dröjer nog inte.
Jag skulle även kunna försöka förklara vad det var jag menade, vad det var jag inte orkade tänka angående. Men det skulle tyvärr inte få mig att framstå något bättre alls. Så jag låter bli.

NOTHING TO WEAR

Brukar få höra att jag kan vara, hur ska jag säga, lite knepig under min premenstruella period. Så jag slänger upp den här. Som referensram.

SKÖNA

Det är idag den 25 november och ett stort GRATTIS och HIPP HURRA för världens bästa Helena som idag gör entré i den förkastliga 30-årsklubben.
Grattis gumman! Du kommer älska det!

Jag gratulerar dig med samma låt som jag önskade till dig i P3 Populär för ett par år sen. Vår paradlåt från gymnasiet. And how we blew it...

GAME PLAN

För övrigt kan jag meddela att det ser ut som att vi har en toppenhelg framför oss. Jag får hem barnen imorgon, vilket är glädje rakt av. Sen har vi en del planer. Imorgon kväll är det middag i Bullerbyn. Hemma hos mamma och Göran. Vi ska få känna på mammas julstämning och mysa lite.
På lördag byter vi julstämning mot sommardito med en grillfest i november. Vi ska hem till Janne på Klevbergsvägen. Det ska bli skoj! Framförallt att få träffa en del kära som jag inte sett på länge.

Och på söndag. Livet må förändras men vissa traditioner består. Det är första advent och dags för adventsumgänge med Milla och barnen. Det står pepparkaksbak, glögg och allmänt julmys på agendan.
Sköj, sköj, sköj!!

Men först tvättstugan.

MR MUSCLE

Det är torsdag, och vad gör Malin och Fredrik på torsdagar? Jo vi tvättar och städar! Jag tycker att det är ganska trevligt faktiskt. Att ha ett rent och fint hem när helgen och barnen kommer.
Fast just nu väntar jag bara. På att Freddan ska komma hem. Vill ju inte gärna tjuvstarta med städningen. Det är faktiskt fusk.

QUATRO

Har ar fyra framtradanden sa som de SKA vara pa CMA-galan. Asskicking.

Lady Antebellum. Jag gillar gruppen och musiken. Trots att de spelas i Mix Megapol...

Sugarland! Jennifer Nettles har det roligaste ansiktet in country music. Och jag medger det har ar ingen hojdarlat, men det ar anda roligt att bade se och lyssna!

Miranda Lambert ar alltid bra. got muscels in her head, ain't never been used...

Och Brad Paisley. Fin han ar. Med en sang om kontentan av det hela. This is your life, in a song.

Hur tankte Gwyneth Paltrow nar hon gav sig in i den har matchen. Som hon quite clearly inte har en chans i.

Okej, jag ger upp. Mitt tangentbord dampar. Jag har, som synes, inga a a eller o. Inga fragetecken, inga utropstecken. Panik.

NOW I KNOW

Det är väl några veckor sen jag nåddes av nyheten att Gwyneth Paltrow skulle göra en countryskiva. Det kändes märkligt, inte helt hundra så att säga. Men jag inväntade slutresulatet med spänning.

Slutresulatet har ni ovan, i Paltrow's första stora framträdande på den blygsamma scenen av Country Music Awards. Och här besannas alla mina farhågor.

Hon är nåt alldeles vansinnigt nervös, som en kissnödig fjortonåring står hon med inåtvända fötter och vågar knappt titta på sin publik. Sjunger en tråk-tråk-klysch-klysch-countrylåt, skriven enligt "skriva countrymusik stencil 1A". Varför kan man inte, som oerhört framgångsrik och välbetald skådespelerska inse sina begränsningar och hålla sig till det man faktiskt behärskar? För hon sjunger inget vidare, det är svagt och svajigt, även om hon får fuskhjälkp i refrängerna av superproffsiga och sammetslene Vince Gill. Hans stämma är en stadig grund att vila på, men det hjälps inte. Det här suger.

HEAT IS ON

Sådärja. Nu har jag läst ikapp mig i de bloggar jag följer, är uppdaterad och läsmätt.
Snart dags att laga middag for one och tända 25-30 värmeljus. De får stå för uppvärmingen här.
Tills Fredrik kommer hem.

DUBB

Det snöar och jag är ensam hemma. Jag hoppas att vinterväglagsproffsen på SL inte låter mig vara det längre än absolut nödvändigt.

PAIN KILLER

Dagens jag stör mig på...

Jag känner mig lite brydd över den här nya alvedonreklamen. Främst av två anledningar. Man vill ju visa på den här nya praktiska pocket packen. Värktabletterna är förpackade i en oerhört praktisk vikbar förpackning som man kan ha i fickan, i handväskan, ja till och med i husvagnen, var du än är har du alvedon till hands.
Jag fattar, det är fiffigt. Men hur har man valt att illustrera detta i reklamen? Jo, man visar en kvinna, hon visar tecken på tydlig smärta, vad ska hon göra? Vad ska hon ta sig till?!
I samma ögonblick, på andra sidan staden börjar en hund springa. Genom staden springer hunden, den tar sig igenom och förbi hinder, allt för att ta sig till den nödställda kvinnan. Och tar sig slutligen också fram, och det visar sig att i en liten hundväska runt hundhalsen finns den praktiska alvedon-pocket-packen. Hallelujah, dagen är räddad!
Om man nu, på läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline, var så stolta över att man nu säljer sin number one värktablett i praktiskt pocket pack, varför hade då inte den smärtdrabbade kvinnan i reklamfilmen sina tabletter i fickan? Varför hade hunden alvedon? Vem har gett tabletterna till hunden och varför befann den sig så långt bort?

Frågor, frågor och aldrig får jag några svar. Nummer två på störningslistan är texten i slutet av reklamen. Där det står att alvedon hjälper mot både huvudvärken & mensvärken. Det stör mig att man talar om dessa värkbegrepp i bestämd form. Man gör inte så tycker jag, varken i tal eller skrift. Hur skulle det låta?
- Jag har huvudvärken, säger man väl inte.
- Hur är det fatt?
- Nej, det är risigt, jag har mensvärken. Inte vilken värk som helst, det ska göras klart. Det är den bestämda mensvärken. Kalla på hunden för i helvete!

LIVE & LEARN

Idag har jag haft tid att titta på lite högkvaltiativ och välproducerad eftermiddagstelevision. Och framför allt har jag lärt mig två saker.

1. Att den här 11-åringen kan sjunga. Cudos man! Hoppas det håller igenom de där förargliga röstförändringarna som inträffar när pojke blir till man.

2. Att Jon & Kate (från realitysåpan Jon & Kate + 8) tydligen börjat ligga med andra än varandra och därför inte längre är gifta. Waddayaknow.

Vem ska nu slå efter och skrika på Jon?

COWBOY

Snart slut på bilder! Bara en sista hälsning. Den här gången är det hästterapeuten i Skaresta som har skickat en uppdatering om hur det går för min sambo när det gäller att sakta närma sig, och ta kontakt med, gårdsfolkets hästar.

Inte alls visar det sig.

Han är så fin Freddan, uppklädd i pappas bästa stallkavaj och allt.

CHEESE!

En annan rolig bildserie jag hittade. Jag gillar att ta såna där lökiga facebookbilder. Ni vet, som man tar av sig själv, sig själv och barn eller som i det här fallet, sig själv och sin partner. Vi har en hel del såna bilder på mig och Fredrik, många av dom är riktigt bra. Och detta är en bedrift i sig ska jag tala om, för han gör det sannerligen inte lätt för mig.

Låt mig illustrera.

 Bild 1. Den kloke hade gett upp redan här...

 Bild 2. (Här hade vi igår en festlig diskussion. Fredrik tycker att han liknar den där snubben i Narnia som är hälften bock och hälften man. Jag tycker att han liknar Hugh Grants sunkige inneboende i Notting Hill. Därom tvista de lärde...)

 Bild 3. Envis jag är...

 Bild 4. Han försöker inte ens...

Bild 5. Men vi har ganska roligt ändå.

SE & HÖR

En bra blogg innehåller mycket bilder har jag hört. Jag har dock inte levt så hårt efter budskapet, jag räknar med att ni alla är läskunniga, lutar mig på mina ord och lämnar bilderboksbloggandet åt mer mentalt utmanade bloggare.
Men! Nu ska jag ändå bildblogga en smula. Min kamera har ju varit out of order och inlagd på sjukhus under en längre tid. Den är nu tillbaka och jag tänkte ägna mig åt dess innehåll vid sjukskrivningstillfället.

Börjar med de två sista bilderna den klarade av att fota.

 Det här var början på slutet. Jag skulle ta en bild av Skarestamåltiden. "Vad konstigt," säger jag. "Det är suddigt i hörnen".

Så jag tar en bild till. Då ser jag bara en liten remsa av mina nära och kära. Här kan man också tydligt se att Fredrik redan är både bekymrad och orolig. Kanske för att han ser, bättre än jag bakom kameran, att mitt linsskydd bara öppnar sig en smula. Och efter detta - inte alls.

Hur som helst - det här är vatten under broarna, ONOFF-doktorn har botad den lilla rosa rackaren nu.

LET IT SNOW

Det utlovades en snökanon (ett av de bästa orden ever!). Snö i ofantliga mängder och under fantastiskt lång tid skulle falla över oss.
Hittills har vi fått...blåst. Det är en grov underdrift om jag påstår att jag är besviken. Oväder och extremväder över lag hör till mina favoriter här i världen. Bland en del andra grejer.

PARDON

Miss me much?
Jag bloggade inget igår. Tillåt mig att gottgöra det idag.

WT

Äh, sen lyssnar jag på den här och blir glad igen. Behöver jag tala om att det är ett av spåren från min Redneck X-Mas-skiva. En lysande stämningsfull bit.

Mom got drunk and Dad got drunk at our Christmas party

We were drinking champagne punch and homemade eggnog
Little sister brought her new boyfriend
He was a Mexican
We didn't know what to think of him until he sang
Feliz Navidad, Feliz Navidad

Brother Ken brought his kids with him
The three from his first wife Lynn
And the two identical twins from his second wife Mary Nell
Of course he brought his new wife Kay
Who talks all about AA
Chain smoking while the stereo plays Noel, Noel
The First Noel

Carve the Turkey
Turn the ball game on
It's margaritas when the eggnog's gone
Send somebody to the Quickpak Store
We need some ice and an extension chord
A can of bean dip and some Diet Rites
A box of Pampers, Marlboro Lights
Halelluja everybody say cheese
Merry Christmas from the family

Fred and Rita drove from Harlingen
I can't remember how I'm kin to them
But when they tried to plug their motor home in
They blew our Christmas lights
Cousin David knew just what went wrong
So we all waited out on our front lawn
He threw the breaker and the lights came on
And we sang Silent Night, Silent Night, Oh Holy Night

Carve the turkey turn the ball game on
It's Bloody Mary's
Cause We All Want One!
Send somebody to the Stop 'N Go
We need some celery and a can of fake snow
A bag of lemons and some Diet Sprites
A box of Midols, some Salem Lights
Halelluja, everybody say cheese
Merry Christmas from the Family
Feliz Navidad!

DRUMMER BOY

Det är intressant det här med julmusik, och hur det helst av allt ska vara som det alltid har varit. Nog för att finns fina coverversioner av vissa låtar, men somligt är heligt.
Exempelvis infinner sig ingen broken-hearted-men-ändå-julmysig stämning när Cascada gör Wham's Last Christmas. Det funkar inte alls, upbeats hör som inte högtiden till.
Och bevara oss gud, när Ronan Keating (och Maire Brennan) gör Fairytale Of New York, i fridlyst original av The Pogues och Kristy MacColl, då blir jag inte bara stämningsstörd och illa till mods, utan även fylld av en brinnande önskan att greppa närmsta käpp och slå den där lille irländske hobbiten tills han lär sig att ge blanka fan i andra människors musik.

Och det är ju helt tvärtemot julens budskap om peace on earth and goodwill to all men.

BLOSSA

Jag har just avnjutit lite välspetsad glögg och några mögelostade pepparkakor. För att lätta upp stämningen inför mina stundande timmar i tvättstugan. Det funkar.

STARS ARE BRIGHTLY SHINING

Det är ingen vidare fröjd att betrakta sitt julpynt idag, i det matta ljuset av en tvärgrå och regntung novembersöndag. Regnet och den smälta snön hånar och höstbesudlar mina julgranskulor. Det känns surt.

Men å andra sidan, om en timme eller två är det mörkt igen och då spelar vädret där utanför ingen roll. Då tänder jag mina tusen ljus och lyssnar på O Holy Night med Martina McBride. Så är det bra så.

VARJE GÅNG

Idag ligger "Längesen" med Petter och Veronica Maggio på Digilistan igen. Tack vare programmet Så Mycket Bättre och farbror Berghagens tolkning av låten. Och den är riktigt, riktigt fin.

FOUREYES

Alltså, det här med brillorna. De är, om inget annat, en festlig accessoar.

Jag gillar det.

Ända fram till huvudvärken slår till.

PYSSEL DELUXE

Jag ska inte tjuvhålla på mina pysselknep. Här följer en liten pysselskola i sann Ernstanda. Håll till godo

 Jag gillar sannerligen att arrangera. Och där får man inte vara rädd att använda till exempel naturens material. Och att blanda in lite ätbart, som jag gjort med frukten här, det är heller aldrig fel. Glöm inte bort - julgranspynt är inte bara för julgranen!

 Att blanda typiskt gammalt med typiskt nytt kan vara effektfullt. Som att slänga in en batteridriven ljusslinga i en gammal (även om den är ny för oss) lykta - roligt och fint!

 Vissa saker kan man, i min mening, aldrig få för mycket av. Detta gäller främst plädar, kuddar och ljus. Den här fina tomtepläden är ett av mina senaste fynd.

 Och ljus, ljus, ljus! Ljus bör man ha, anser jag, i rent orimliga och löjeväckande mängder. För mysfaktorns skull. Och gärna på lite otippade ställen, som här, ovanför huvudet i trappan.

 Festliga burkar med temamotiv är enkelt och trevligt. Att fyllas med några av julens onyttigheter kanske.

 Återigen, julgranskulor - inte bara för granen. De gör sig alldeles utmärkt i ett arrangemang innanför glas.

 Pynta inte bara inomhus! Här har vår en på baksidan fått sig lite dekoration. Fast nu när jag tittar på bilden ser det mest bara risigt ut. Måste nog tänka om.

Kronan på verket! En rolig och nytänkande adventsljusstake! Enkel och tydlig så att både yngst och äldst fattar budskapet. Och även här, blandat med något ätbart i form av polkagrisar.

GOD JUL kamrater.

GILLETTE

Kanske är det bara jag, troligtvis är det bara jag. Men när Boyz 2 Men (ni vet, det gamla silkeslena pojkbandet) i sin julsång sjunger; Come over here and help me trim the tree. Då låter det inte helt okej. Lite besudlat på något vis.

Men nu släpper jag det.

CAN'T WAIT

Ikväll ska vi hänga med den här bruden. Och det mina vänner, det är sannerligen på tiden.

SIX CANS OF SPAM

Det här är en av mina stämningsfulla favoriter. Tråkigt dock att originalet med superredneckstjärnan Jeff Foxworthy inte gick att dela från YouTube. Det här är en matt kopia. Men den får duga.

GINGER

På min to-do-list för dagen står pyssel och pynt! Vi började redan igår kväll med lite gardiner och julstjärnor och idag ska jag fortsätta. Jag är en sucker för julen, och då främst det som har med pynt och stäming att göra, och mindre själva paketgrejen. Min filosofi är att man ska börja så tidigt som möjligt, för redan på juldagen vill jag ta bort varenda grej, då är det över och dags att göra vårfint.

Så nu rullar min mest stämningsfulla julskiva, Redneck X-Mas. En samling jag satt ihop själv och är mycket stolt över.
Så ta en pepparkaka barn. Feel the sprirt.

19

I morse vid åtta fick jag ett sms från ONOFF där det stod att min kamera, som varit på service, var klar för upphämtning. Min plan var att spara den hämtningen till nästa vecka då jag inte alls var intresserad av en resa med kommunala färdmedel till Vällingby.
Men Freddan, han packade ihop sina barn och mitt serviceintyg och drog iväg. För att, som han sa, "Det är en mysig fieldtrip".

Jag förstår inte riktigt hur han tänker. Men glad och tacksam, det är jag förstås.

SNÖVITA

Jag är hemma igen efter en fantastiskt trevlig eftermiddag och kväll tillsammans med mamma. Jag noterar att Freddan varit lite orolig för mig. Pft! Som om att kvinnor, kontokort och stora varuhus skulle vara en risig kombination. I beg to differ! Det är en alldeles utmärkt kombo och jag har Ikea-handlat massor av fina och julstämningsfulla saker idag. Imorgon ska jag julpynta, ja det ska jag sannerligen!

Men det vita vinet de har i restaurangen på Ikea, det rekommenderar jag inte till någon.

HELL YEAH

När Elvira har åkt hem till sin pappa ska jag bege mig till Ikea med min mamma. Det är ett helt okej sätt att spendera en fredagkväll tycker jag.

Undrar om jag ska köpa några ljus....

TESTING

Det är svårt att lära sig att använda glasögon. Igår lärde jag, på det smärtsamma sättet, att man inte ska testköra dom framför tv:n.Men det var ju så fantastiskt när där plötsligt fanns skarpa linjer och kontraster! Men det var en helt ny sorts huvudvärk jag drabbades av sen...
Idag tar jag det mer försiktigt. Smågår lite inne i huset och så. Och speglar mig en del.

VÄRLDEN GUNGAR. MEN DEN ÄR SKARP

Hörrni. Ni trodde väl inte på riktigt att jag skaffat världens största och fulaste och mest rosa brillor. Det förstår ni väl. Att det inte är min stil.
Svart. Det är min stil.

CLARITY

Mina brillor ligger och väntar på mig i Vällingby! Wihoo! Och min rara mamma kommer till sjukstugan efter jobbet och byter av mig så att jag kan åka och hämta dom.
The end of starren.

ÖNSKEBOKEN

Jag har städat mitt hem. Tagit lite av bördan från Freddan, så att säga. Under tiden har Elvira suttit och kryssat i alla de här leksakskatalogerna man så vänligt har försetts med den sista tiden. Det skulle gå snabbare för Elvira om hon kryssade för de saker hon inte vill ha. För det är i sanning mycket hon önskar sig. Och så ropar hon från vardagsrumsgolvet där hon ligger på mage med sin märkpenna.
- Alltså mamma, jag fattar att du inte kan köpa allt, men försök få med så mycket det bara går!

Jag ska försöka.

STYPPE

Att vara hemma med sjuk Elvira brukar betyda att man får spela mycket spel. Hon gillar spel, mitt lilla virus. Idag är hon drängförkyld och trots att klockan är elva så har hon hittills inte orkat göra mer än att ligga i soffan och slötitta på barnprogram. Och jag är inte en sämre mamma än att jag gör henne sällskap.
Men vi har många timmar kvar av dagen. Många timmar och massor av chanser för mig att åka på torsk i Uno.

WOUNDED

Boo-frickin'-hoo!

RIGHTIE

I vårt hushåll finns ingen diskmaskin. Så vi diskar alltså för hand. Alltså så som människan diskade förr i tiden, när månen var ung, som Freddan skulle sagt.
En hel del diskande blir det. Vi är ju stundom ganska många i huset och det finns alltid, alltid disk att ta hand om. Och det går bra. Det funkar. Men jag har en tvångstanke (eller ja, en av många). Varje gång jag drar med disksvampen runt insidan av ett glas tänker jag på hur otäckt det skulle vara att någon göra så och upptäcka att glaset är trasigt. Hur fantastiskt svårt man skulle kunna skära sig.
Någon gång var idag. Ett av de här fina, men ack så värdelösa, barn-ikea-glasen hade gått sönder i diskhon och jag märkte det inte förrän jag skar mig längs pekfingret just när jag drog med svampen runt dess kant.

Det blödde rätt duktigt. Jag har ingen diger historia av skärsår och har faktiskt aldrig sett blod bubbla genom plåsterplasten. Skäms inte att säga att jag fick sätta mig en liten stund innan jag diskade klart.
Så nu är min högerhand dubbelt skadad. Igår fick vi nämligen göra hjärtkompressioner på docka under den tid det faktiskt skulle ta en ambulans att ta sig till oss. Exakt samma tid som det tar att få ett fett brännsår på handloven visar det sig .

SWELL

Grattis bloggläsare!

Jag vabbar imorgon. Men i övrigt känns det inte alls så kul.

CERTIFIED

Det här djupa och kraftigt blödande skärsåret fick jag nu ikväll. Det var en kladdig historia, men faktiskt ganska kul.

För det var ju naturligtvis inte en riktig skada utan en sminkad dito som en del av barn och olycksfallsutbildningen vi tagit del av på jobbet nu ikväll. Ett riktigt bra utbildningspass där vi fått lära oss att deala med hjärtstopp, andningstopp, kvävningstillbud, brännskador och, som på bilden ovan, olika sårskador.

Nyttigt för alla att kunna och jag tänker på hur säkra barnen, både de på jobbet och de i Fredriks och mitt hem, nu kan vara. 

BARA GÖRT

Har varit hemma en stund. Ska packa ihop och lämna iväg barnen med mamma och sen tillbaks till jobbet för ett par timmars utbildningsmöte.
Dagen är inte slut än, men har vi tur är vi hemma till 19:30.

Kämpa.

MAYBE I'M NOT

Är inte detta en passande låt idag, så säg. Vilket fantastiskt ihållande hällregn! Och regn är sannerligen charmigare i juni än i mörkaste november.

Men det är en vacker video och en ännu bättre låt. En ständig bubblare på min topp tio-lista faktiskt.

RAINCHECK

Orka gå till tvättstugan!!
Nej. Det gör jag faktiskt inte.

11

Idag var jag i Vällingby och tittade när Gustavs innebandylag mötte Hässelbys dito. Det var väl kanske ingen superhärlig upplevelse och jag frågar mig själv var någonstans, och när, man drar gränsen mellan att spela för att det är roligt och att spela på liv eller död.
Skås killar spelar uppenbarligen av den första anledningen, för att ha roligt. Men har tränare som är jättesnälla och mysiga och låter grabbarna spela lite hawaiistyle, lite som dom vill. Ibland flikar man in lite ursäktande att, "Vet du vad Kalle, om du vill kan du ju kanske hålla dig lite mer på den här sidan av planen och låta den andra forwarden sköta sin sida?"
Och alla ska få pröva alla positioner. Om de vill. Idag skulle Gustav få pröva att vara målvakt, och jag förstår ju att han har godkänt det här själv, trots att han aldrig hunnit träna något som just målvakt. Men det är festligt och mysigt och alla ska få vara med och de sätter honom i mål, trots att han är skotträdd och inte den mest reaktionssnabbe killen i världen.
Självklart ska han få pröva! Det tycker jag också. Men kanske skulle man ha valt ett annat första tillfälle att göra detta än just det när man möter Hässelby. För i Hässelbys 01-lag, där har man slutat att spela för skojs skull sedan länge. Där spelar man för livet. Och för den aldrig tystnande kören av gapande innebandyföräldranazis på bänken.Varför i hela världen skriker de sådär? Är det inte tränargruppens ansvar att tala om för ungarna på plan hur de ska bete sig? Det var i alla fall vad jag talade om för den vansinnigt irriterande och högröstade kvinnan intill mig. Mellan oss satt en man av afrikanskt ursprung och när våra killar började tappa i matchen då förklarade han för mig att vi behövde ropa mer. Då skulle det gå bättre. Men då var jag redan förbannad och talade om att jag tyckte att man som förälder gärna får heja, men i övrigt bör man hålla käften och lämna coachandet till tränarna, det är trots allt deras uppgift. Tycker man sedan att man har överflöd av goda åsikter då kan man kanske ansluta sig som assisterande tränare och då få sitta på planens andra sida.
Mannen i fråga hävdade att han höll med. Den gapande tanten blev sur. Men också tyst en stund och det var allt jag begärde.

Sådär hugger jag naturligtvis bara när jag känner att någon gör orätt vid mina barn. Och lek & lär-laget Skå blev idag fullkomligt manglade av liv & död-Hässelby. 14-0 är inga roliga siffror. Särskilt inte om man är killen som står i mål med tårarna rinnande bakom masken, tittar bedjande på sin mamma och ber henne, "Snälla, ta bort mig härifrån."

Då glömmer jag allt vad gott och trevligt uppförande heter. Kan bara hoppas att vi alla är en erfarenhet rikare efter denna dag.

OFFSPRING

Stort och varmt GRATTIS till världens bästa pappa på Fars Dag!!

Du är guld! <3

U & I

Klockan åtta tittar vi på Så Mycket Bättre. Det här är fortfarande min favorittolkning från serien. Plura gör DiLeva. Det är fantastisk bra.

Du och jag är miraklet.

DU OCH JAG ALFRED

Grabbarna är i Globen, jag och Elvira är själva hemma. Mamma och Nettan var här en stund men nu är det bara vi. Och det är helt okej. Elvira verkar inte heller lida. När vi skildes åt från alla killarna i Brommaplan tog hon min hand och sa; "Äntligen! Äntligen är det bara vi två. En mamma och ett litet barn - det här är en bra kväll!"
Det är inte så dumt att ha lite ensamtid med bara ett av sina barn ibland.

LEADING THE BLIND PT II

Mina förhoppningar om att mina så kallade synproblem skulle vara inbillade och inget som krävde vidare åtgärder grusades ganska fort. Det var en snabbt överstökad synundersökning där jag blindförklarades ganska fort. "Läs på raden," bad  den ryska optikerdamen. "E? V? G?" läste jag. Hon skickade fram ett nytt glas framför mina ögon och bad mig tålmodigt försöka igen. "Jaha! 3, 7, 8!"
Så om sju till tio dagar är jag brillorm! Jättefina bågar har jag valt och även om jag kommer vara yr och vimmelkantig under en period så längtar jag.

Gina Tricot hade en egen glasögonkollektion hos Synoptik, så det var ju inget snack om saken!

Jag har världens bästa sambo. Det här är hans förtjänst.

VISION

Idag är en helt ny dag och om en stund ska vi åka till Vällingby. Jag ska göra mitt efterlängtade besök hos optikern. Se om jag får några brillor över huvud taget. Jag är tveksam.
Sen ska vi väl gå och väcka Mattis tänker jag. Det är även Monster Jam-kväll idag. Fredrik, Gustav, Mattis och pappa ska till Globen och kolla in lite amerikansk finkultur. Det blir roligt för dom. Elvira och jag ska leka med mamma istället.
Den har något för alla, den här lördagen. Gott så.

TRYING HARD

Och när gästerna har gått hem, då spelar Fredrik den här. För att han nånstans, någon gång, har registrerat att den var lilla Malins absoluta favoritlåt. Herregud vad min pappa fick spela den här vinylsingeln för mig när jag var liten! Om och om igen på stereon i vardagsrummet i Färjestaden lyssnade vi på Puttin' on the Ritz.

Och den är fortfarande bra.

I

KILROY

Det är fredag! Och barnfredag dessutom! Jag har hämtat hem mina juveler och nu sitter vi i soffan och kollar på Dårfinkar och Dönickar som Gustav fick i present när han fyllde år. Lite nostalgiskt att se den gamla serien som gick på tv när jag själv var liten.
Snart kommer Freddan och då ska vi fixa lite middag. Mamma och Göran kommer över för lite fredagsmys. Det är trevligt med helg. Det är det sannerligen.

PASS!

En lista mina vänner! Herregud, hur längesen var det inte man bloggade en sådan. Jag har tråkigt så jag ger den ett försök. Ni är fria att rippa den.


1 - Hur länge har du bloggat?
Här måste jag kolla upp min första bloggadress. Ett ögonblick. Ah, jag har bloggat på riktigt sen 21 februari 2006. Dvs snart fem år. Cudos man!


2 - Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?
Jag hade nog ingen bild. Herregud, för fem år sen, var jag inte typ först då?? Jag hade sannerligen inga fördomar i alla fall. Även om det är pinsamt att jag började som en mammabloggare. Jag kräks ju på mammabloggare.

3 - Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Förälskad, är ju ett starkt ord. Jag vet att det var Fredrik Virtanens bloggbok (hans blogg samlad i pocketutgåva) som fick mig att flytta till blogspot och överge mammabloggandet. Det finns en del fantastiska texter i den boken.

4 - Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Jag visste ju helt enkelt inte bättre. Nej, faktum är att jag kan faktiskt uppskatta en del saker som jag skrev där och då, för så himla länge sen. Det är rart och jag kan se saker, både var jag utvecklats och var jag faktiskt tappat. Man borde läsa mer bakåt. Fast det har jag ju förstås Milla som gör åt mig. Som läser gamla grejer och minns dem åt mig.


5 - Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Ca fem stycken dagligen, 10-15 sporadiskt.


6 - Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
100%.

7 - Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
Jag skulle kunna skriva Kissie här. Men jag gillar den inte. Jag hatläser.


8 - Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
Vem skulle det vara? Freddan?


9 - Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Heja Malin! Så tycker dom. Varenda en.


10 - Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det har jag inte en aning om, men det får jag sannerligen hoppas att de gör. Vad är jag annars för bluff?


11 - Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Den är lite flytande...men hålls inom det rimliga.


12 - Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
Jobbet, av uppenbara skäl. Somliga andra ämnen som hör privatlivet till och endast rör de inblandade.


13 - I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
Samvetsfråga. "Jag bloggar bara för min egen skull," brukar det ju heta, men visst gillar man höga läsarsiffror och klockrena inlägg. Och visst är det trevligt med feedback på bloggen. Men jag skulle ju vara död och begraven sen länge om jag levde för mina läsares kommentarer. För det får jag inga.


14 - Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Till viss del, absolut, men inte fullt ut. Det är en tillrättalagd och censurerad version av sig själv man lägger ut trots allt.


15 - Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nej.


16 - Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Ja.


17 - Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar
Nej, inte vad jag kan minnas. En smula upprörd kanske...
18 - Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Ja.
 19 - Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Känner inte till några vidare nackdelar, förutom att det är gravt beroendeframkallande. Man tänker ständigt på nästa inlägg och mår dåligt om det går för lång tid mellan inlägg.


20 - Tror du att du fortfarande bloggar om två år?
Ja, jag hoppas det. Det här är så nära mina memoarer jag kommer!

21 - Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Det är valfritt! Jag skickar passningen till den som vill ha den. Men tala gära om så jag vet var jag ska läsa era svar.

NAVAL

Om man i USA besökte alla federala poliskontor, diverse brottplatsutredar- och profilerarinstanser och allt vad det kan heta, undrar hur många såna här kvinnor man skulle hitta då.

Udda, supermärkliga emo-punkbrudar med lustiga slingor och galna kläder. Som säger konstiga saker och beter sig märkligt men som samtidigt är skitvassa på sina jobb. I tv-serierna går de ju tretton på dussinet som i Criminal Minds och Navy CIS här ovan. Men jag undrar om de skulle anställas på riktigt. I det stora supernervösa och prettiga landet i väst. 
Sånt jag funderar på när jag mest av allt väntar på att Fredrik ska komma hem.

BEST SERVED CHILLED

Systembolaget har utlyst en tävling där man ber allmänheten komma med förslag på hur de kan bli bättre (inte sälja mer, gudarna vet att vi redan är proffs på att tjacka sprit i det här landet, de vill bara bli bättre - hur en butikskedja blir bättre utan att sälja mer, det kan jag dock inte svara på) och priset man tävlar om är en middag tillagad av årets kock.
Jag ler för mig själv när jag ser förslag som "sektion för kylda drycker" och "självscanningssystem" flasha förbi.

Svenne är sannerligen resourceful.

CUP NOODLE SONG

Rättelse: Jag är ensam hemma, så det är jag, högtalarna och nudlarna. Och det kan låta förloraraktigt, och köksmästarfuskigt och rent lagvidrigt. Men faktum är att Fredrik lagar så fantastisk mat alla dagar i veckan, så att när jag får en ensamkväll och då väljer att tillaga nudlar då känns det helt frickin' okej. Ikväll gjorde jag dessutom värsta wokade vego-thai-nudelrätten.

För jag glömde köpa tonfisk.

OLJA

Det är onsdag så det är bara jag och högtalarna hemma ikväll. Vi uppskattar varandras sällskap, det gör vi.
Funderar i vanlig ordning på om jag ska titta på något på tv klockan 20:00. I början stod det ju mellan Bonde-skammen och Arga Snickaren. Jag har fimpat bönderna men ikväll har vi en bubblare. På TV3 kan man nämligen se Pernilla Wahlgren limma på Marcus Schenkenberg under tjugofyra timmar i ett hus tillsammans. (Och för er kids, "limma på" är detsamma som att bjuda ut sig, tråna efter, vilja ligga med). Det känns ju både förnedrande och intressant på en och samma gång.

Men jag håller mig nära skämskudden.

BF

Har tittat en del på Lyxfällan. Både gamla repriser och nya avsnitt. Ser på hur de där buttra ekonomerna klipper kort, skramlar pengar, säljer ägodelar och har sig. För att få de här stackars människornas trasiga ekonomier i balans. Skuldfria.
Jag tänker också på hur märkligt det är att i stort sett alla kvinnor som är med i den här serien, de som befinner sig på skuldhavets botten, har arbeten inom vården. Eller snarare hur märkligt det inte är att vårdbiträden och undersköterskor hamnar i skitrisiga lägen med svidande krediter och andra usla lån. Hur skulle de annars klara sig i livet liksom?

Men det är väl kanske inte meningen att vårdens underhuggare ska kunna köpa fina saker. De torkar ju trots allt bara skit om dagarna.

LANDLORD

Vi hyr vår lägenhet av Ekerö Bostäder. Ekerö Bostäder som är kända för att vara en av Sveriges dyraste hyresvärdar, samtidigt som man utför minimalt underhåll på sina fastigheter. Det här är ju oerhört dåligt kan man tycka, men hey, vi måste ju bo någonstans och vi har liksom gillat läget.
I våras kom en man och ringde på vår dörr. Han kom från Hyresgästföreningen och frågade mig hur det kändes att hyra lägenhet av Sveriges dyraste hyresvärd. "Sådär va?" la han till sen. Han frågade om jag inte ville att han skulle berätta lite om vad Hyresgästföreningen kunde göra för just mig, om jag blev medlem. Han väntade inte så mycket på mitt svar där heller, utan ångade bara på. Han hade mycket att säga, den här mannen, och jag lyssnade väl lite sådär halvhjärtat. Väntade mest på en öppning, en andningspaus, där jag skulle kunna bryta in och skicka iväg honom. Men så kom han till den intressanta delen. Han började prata om de hyresförhandlingar Hyresgästföreningen nu befann sig i ett lyckligt slutskede av. "Du hyr av Ekerö Bostäder," sa han och drog med fingret i en tabell i sina papper, "Ekerö Bostäder - dyrast i Sverige. Det skulle innebära att du, efter årsskiftet skulle få en hyressänkning med 2 200 kronor. Om du blir medlem idag" Så sa han. Den här mannen.

Så visst gick jag med i deras förening. 80 spänn i månaden kunde det ju vara värt för att kämpa mot hyresjättarna. Men jag har inte hört mycket av Hyresgästföreningen efter det där första mötet. Jag fick ett brev där man erbjöd mig en biobiljett mot att värva en vän. Såhär i retrospekt är jag glad att jag inte gjorde det. Att jag inte sålde in någon stackare med samma lögner. För jag blev ju blåst av den där snubben. Grundligt blåst.

Idag fick jag ett nytt brev från Hyresgästföreningen. Ni vet, föreningen som hade förhandlat ner våra dyra hyror å det grövsta. I brevet meddelar man mig att Ekerö Bostäder - dyrast i Sverige, begär höjda hyror från och med januari 2011. Sen står det att Hyresgästföreningen gärna vill att jag som medlem ska maila mina synpunkter på detta till dem.

En intressant utveckling det här, tycker jag.

COULDA WOULDA SHOULDA

JUST DANCE

Jag blir så glad varje gång jag ser den här reklamfilmen. För snubben som leder dansen, han i röd slips, är så lik min pappa. Förlåt pappa! Men den här gången har Göran faktiskt rätt om en reklamfilm. För första gången.

SCORE

Idag är det Fredrik som lagar middag igen. Efter mitt lilla inhopp igår. Det blir visst räkor och vitt vin. Vilken player, va? Äldsta tricket i boken. Vinst varje gång, så att säga.

Fin han är.

USED TO BE

Naturligtvis har jag inte starr. Jag överdrev en smula när jag påstod det. Till och med jag inser att det dröjer ett par år till innan detta åldersrelaterade tillstånd kommer att drabba mig.
Men en annan grej som verkligen är på riktigt är det här med trötthet och då särskilt i kombination med festande. Och hur fantastiskt lång tid det tar att återhämta sig. Nu för tiden. Aldrig känner jag mig så gammal som när jag efter, säg en festkväll, är som död för världen i flera dygn efteråt.
Igår var jag något helt otroligt trött, från början till slut. Detta alltså två dagar efter festen i lördags. Och jag bör tillägga, även om jag skäms en smula, att under denna fest tillbringade jag tre timmar i pappa och Kerstins säng där jag kollade på Discovery tillsammans med tre sällskapssjuka labradorer. Och väntade på att soffan, där jag skulle sova på riktigt, skulle bli ledig.
Det är jag det. Malin - formerly known as the partyprinsessa.

Sigge och jag vilar lite och kollar krabbfiskarna.

Nevermind den flödande jägern utanför dörren.

OH NO, NOT AGAIN!

Det snöar kamrater. Och det vet man ju vad det betyder. Att varannan Mälaröbuss åker i diket i ren förvåning.
Vinterns första riktiga snödygn - då är det vanligare med ledbussar i vägkanten än såna där reflexpinnar för att undvika just det.

Jag är ganska nöjd med mitt gångavstånd till jobbet.

OF OLD AGE

Förra gången Fredrik bokade en synundersökning till mig blev optikern så olycklig sjuk och det hela ställdes in. Men nu har han tagit tag i min blindhet på nytt och bokat en ny tid. På lördag ska jag dit. Om ingen ny sjukdom drabbar denna optiker.
Däremot har jag nu drabbats av nånting som jag tror kan vara starr, ännu oklart vilken färg. Mitt ena öga funkar riktigt dåligt.

Starr, artros, höftledsproblem. Sånt som smäller till efter trettio.

I HATTEN

Eftersom min egen kamera är på service fick jag låna barnens i helgen när jag åkte iväg. Och i den hittade jag en del spännande bilder från Kreta som Gustav tagit. Jag kör här en liten festlig grekisk kepsspecialare.

 Det var Gustav som köpte kepsen - här har han spexat till det lite med Freddes brillor

 sen ville alla prova. Här är det Göran, eller Stavros som han heter i Grekland

 och morfar. Pappa - ny profilbild till FB?

och Fredrik - hård och besynnerlig.

1104

Jag har precis kommit hem från ett festdygn i Skaresta. Min styvmor har blivit firad som sig bör.

Här kommer bildbevisen!

 Hon fick presenter förstås! Här en fin tavla av Sigge, aka ADHD-hunden.

 Och en tjusig tröja, samt smycken.

 Ytterligare en av Anders och Kristinas presenter var att fixa baren. Och så bra de gjorde det!

 Babysister Marlene och Göran tar en svängom!

 Mattias, lite butter med syster...

 Mattias, inte så butter med flickvän. Kärlek.

 Mattis och Kristina, kittade för tipspromenad - bärs och pannlampa.

 Kerstins sköna pappa Roffe hade skrivit en verssång om Kerstins liv, 0-40...

 ...och det var ett bejublat framträdande!

 Dagen efter. Min syster Marikas pojkvän Wille skurar bastuaggregatet. Varför kan man undra...

Och Mattias, så klart hittade han en stor sten att klättra upp på när vi gick en skogspromenad. Tyvärr hittade han också en sten som var out of his reach. Den sorgliga historien kan man läsa om i Fredriks blogg.

E4:AN

Nu hittar vi motorvägen och far söderut mot Sörmlands skogar. Ikväll firar vi Kerstin med pompa och ståt (och en del stänkare tänker jag). Göran kör och kidsen (Mattis & Bella) fnittrar i baksätet. Allt är bra och vi är laddade för fest.
Allt är bra. Förutom att jag var tvungen att åka ifrån Fredrik. Och det är aldrig roligt. Men ibland måste man offra sig.

FÖR DET ÄR INGEN VANLIG DAG

GRATTIS ÄLSKLING!

Idag fyller Gustav nio år. 00:03 denna dag för nio år sen föddes han. Det tog 72 timmar att få ut honom, och kanske tyckte jag inte riktigt det där och då, men såhär i retrospekt var det väl värt varenda sekund. And then some. Han är en alldeles fantastisk liten unge.På god väg att bli en stor och klok dito.

En toppenfödelsedag önskar jag dig Gustav!

PAUS

Jag har inte varit någon världsmästare i bloggning på sistone. Ni bör heller inte hålla andan i helgen, då jag kommer befinna mig i Skarestaskogarna. Firandes 40-årsdag. Vilket betyder att jag är utan både mottagning och stavningsförmåga.

BYGONES

Trött man blir på det här tjötet om vad vår kung ska ha gjort eller inte gjort i forntiden. Vi har väl varit ganska befriande från kungliga skandaler i vårt lilla land. Fram till det att Prinsessan Madeleines ex-fästman helt nyligen började ligga med norska strippor.
Men hör det liksom inte till? Att man ska få svina runt lite när man är kunglig? För hur roligt kan det vara annars? Och tänk då på att man ska vara gift med Silvia till råga på allt. Känns inte som någon partystarter direkt.

GURRA

Stämningsljusen är alla tända både innanför och utanför dörren. Så fort Fredrik kommer hem med ströbröd ska jag börja baka. Idag är det fredagsmys med tvist. Dvs lite firande av Gustav och det faktum att vi har alla våra fyra barn här samtidigt under kvällen.
Det blir bra. Barn i kvadrat. Innan jag imorgon åker till Skaresta utan ett enda.

APROPÅ FÖDELSEDAG

HIPP HURRA idag för min finfina styvmor Kerstin som fyller 40 år!!

Jag hoppas att du har en toppendag och laddar stenhårt för fest på lördag!

Puss & Kram!

KUNG KARL GUSTAV

Igår var det bloggtorrt. På grund av att vi var i Vällingby och firade Gustavs födelsedag lite i förväg. Han hade shoppingdag med mormor och Göran, och när jag slutade jobbet anslöt jag mig till gänget. Gustav hade själv fått välja om han ville att jag skulle köpa överraskningspresenter eller om han ville handla själv. Han valde cash så vi gjorde Vällingby Centrum tillsammans. Han köpte DS-spel, Beyblades och en ramp till nån sorts liten trickcykel han köpte tidigare under dagen.
Sen åt vi middag och tårta hemma hos morbror Mattis, där Fredrik och Bella också dök upp senare under kvällen.
Imorgon firar vi Gustav en gång till här hemma. Då har vi alla våra barn här och ska göra lite mysmiddag. Hans riktiga födelsedag är på lördag och den firar han med pappa.

Nio år är han snart, min förstfödde. Jag skulle kunna skriva något här om hur rysligt fort tiden går. Men då känner jag mig bara ännu äldre, så jag låter det vara.