Det är intressant det här med julmusik, och hur det helst av allt ska vara som det alltid har varit. Nog för att finns fina coverversioner av vissa låtar, men somligt är heligt.
Exempelvis infinner sig ingen broken-hearted-men-ändå-julmysig stämning när Cascada gör Wham's Last Christmas. Det funkar inte alls, upbeats hör som inte högtiden till.
Och bevara oss gud, när Ronan Keating (och Maire Brennan) gör Fairytale Of New York, i fridlyst original av The Pogues och Kristy MacColl, då blir jag inte bara stämningsstörd och illa till mods, utan även fylld av en brinnande önskan att greppa närmsta käpp och slå den där lille irländske hobbiten tills han lär sig att ge blanka fan i andra människors musik.
Och det är ju helt tvärtemot julens budskap om peace on earth and goodwill to all men.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar