ASSOCIERA FRITT

Vi handlade lite middagsmat med oss på hemvägen, och jag fastnade lite vid ölkorvskorgarna. Då en av dessa stack ut lite ur mängden.
Och jag vet inte jag. Jag är sannerligen ingen professionell korvdöpare, jag ska inte kasta sten i glashus, så att säga. Men man kan ju tycka att syftet med namnet borde ju vara att skapa ett, hur ska jag säga, korvsug, hos den potentiella kunden.

Men det säger jag, att den här korven, den gör det exakt motsatta för mig.

FIASKO!

Blev det med träningen idag. Det dröjer ett par dagar innan vi får våra kort och fram till dess får man förlita sig på att någon finns på plats på gymet och låser upp. Det var tyvärr inte fallet idag när jag och Freddan gick dit efter jobbet. Det var tvärtomt.
Vi väntade ett tag, men det finns ju en gräns för hur länge man kan smyga omkring på Stockmos fabriksområde innan det börjar verka misstänksamt.

Men en promenad fick vi ju i alla fall. Nytt försök imorgon!

19WHEN

Flippar mellan tv-kanaler och råka överhöra en påa för Bingolotto. Är det någon som tittar på det längre? Förutom Mattis och Bella alltså.
Anyways, i den här påan berättar speakern att Bingolotto och Lotta Engberg ikväll gästas av POPIDOLEN Claes Af Geijerstam.

Antar att jag har svaret på min fråga där.

RED CARPET

Fredrik sms:ar och frågar om vi har Kanal 9 här hemma. Jag svarar nekande och då blir han arg och upprörd. Det är Oscarsgalan han vill se, och det kan man ju förstå då han i sanning är en stor cineast.
Vad jag inte förstår är hur han tänkte. Oscarsgalan börjar klockan 02:30. Jag och min lilla farbor brukar ha svårt att hålla oss vakna över de sena nyheterna.

START

Idag har vi testat gymet, jag och mamma, och det gick alldeles fantastiskt bra. Får se om vi gjort en klassisk gröngölingsgrej och är helt döda av träningsvärk imorgon. Återstår att se, men då är det dags för Freddans premiärtur på grejerna.
Nu ska jag dö i soffan och invänta min sambos hemkomst. Det är en fin stund på söndagskvällen.

DAGENS KRÖNIKA

Det är en synnerligen slow söndag. Jag roar mig med hjärndöda nätspel och spotify samtidigt som jag funderar en del på det här med pojkar, flickor och det ständigt aktuella genustänket.
Nyligen läste jag om en förskola där man utgav sig för att ha genus och jämställdhet som grundpedagogik. Detta yttrade sig på så vis att man aldrig talade om "flickor, pojkar, han eller hon". Det ansågs lika rasistiskt som att dela in barnen i rasgrupper. Istället använde man sig av samlingsbegreppet "hen", ett könlöst ord utan inbyggda värderingar. Man menade att vi förhåller oss olika till barn, redan från spädbarnsålder, beroende på om de är pojke eller flicka och på så vis skapar vi helt olika förutsättningar för barnen. I livet. Redan från start. Att könsneutralisera barnen gav dem, så att säga, öppet spelfält att helt skapa sina egna förutsättningar. Man klipper könsbojorna och skapar kull efter kull av trygga och fria "hen".

Jag vet inte jag. Även jag arbetar på förskola och bör väl väga mina ord på guldvåg här. Men jag finner detta en smula extremt och undrar för mig själv, bara för mig själv, var man hjälper och, gud förbjude, var man kanske stjälper rent av. Jag är stolt över att arbeta på en förskola som erbjuder en pedagigisk miljö som inte är riktad vare sig till pojkar eller flickor, utan till barn, utifrån deras individuella förutsättningar och förmågor. Men, som pedagog blir jag heller inte straffad eller tittad snett på om jag kallar ett barn för lilla gumman/gubben, jag lär inte barn att kalla varandra för "hen" och jag skriver om inte om traditionella barnvisor till könlösa diton. Och det tycker jag är helt okej.

På Facebook blev jag inbjuden att dela i en bojkott som skulle ta plats igår. På löningslördagen. Bojkotten riktade sig mot barnklädeskedjor som säljer så kallade "könsmärkta" barnkläder. Dvs rosa kläder med prinsessor på till flickor och blå kläder med bilar på till pojkar. Dessutom hade en mamma med måttband (och  mycket fritid?) ägnat sig åt att mäta barnplaggen på Lindex och kommit fram till att pojkkläder i regel var ett par centimeter större än flickditon. En storm reste sig ur denna insikt. Från klädkedjan svarade någon, mindre genomtänkt kan man kanske tycka, att detta kom sig av att pojkar rörde sig mer än flickor. Naturligtvis är detta galet, visst finns det även flickor med spring i benen. (Är det någon skillnad som bör göras mellan pojk- och flickkläder så är det en knäförstärkning på pojkars byxor, för ingen, ingen kan komma och säga att flickor sliter byxknän som pojkar).
Detta ledde alltså till bojkotten som hetsades fram genom landet med hjälp av bloggar, mediaintresse och inte minst Facebook. Jag tackade nej till den här inbjudan. Jag skulle inte shoppa igår, jag undvek alla sorters barnklädesaffärer. Men faktum är att till och med på Konsum för man en del barnplagg. Vissa rosa, vissa blå. Sortiment efter efterfrågan, tänker jag. Och på upprorets hemsida kunde jag inte låta bli att lämna en kommentar. "En annan jobbig grej; det här som händer i Libyen. Om man ska vara tråkig och sätta saker och ting i perspektiv." Så skrev jag. Jag fick, tror jag, två gillanden. Båda av pappor. Sen var det en getingsvärm av upprörda kvinnor som kastade sig över mig och min enfald. Men det må vara hänt. Bojkotten är över och jag tänker att vi alla går vidare med livet.

Så idag hittar jag vi länk från en av mina favoriter, en ny blogg. En oerhört populär sådan. Hon inreder och bakar och lagar mat, den här kvinnan och verkar mysig ocg trevlig på alla sätt och vis. Utöver detta är hon även feminist får man veta. Hon delar med sig av allsköns detaljer till sina bloggläsare.
Alldeles nyligen fick denna kvinna ett barn och intresset för detta verkar oerhört och hon väljer att utifrån detta göra ett tydligt statement genom att inte tala om barnets kön. Barnet visas på bilder klädd i regnbågens alla färger, men vad spelar det för roll vad den har för kön, undrar hon. Det är en unge och den är frisk. Bra så.

Och jag spelar vidare i mitt hjärndöda bubbelspel. Tänker att det är så man får ett genustänk att framstå som absolut ointresse av, och likgiltighet inför, sitt eget barn.

CONNECTU

Igår såg vi The Social Network. Eller jag såg lite igår kväll och resten nu på morgonen. Anyways, filmen handlar om själva skapandet av Facebook och tvisten angående upphovsrätten kring densamma.
Jag har varit av uppfattningen att Mark Zuckerberg plankat idén rakt av de intet ont anande originalupphovsmännen, de två roddartvillingarna som precis som Zuckerberg var Harvardstudenter. Men efter att ha sett filmen är det inte alls lika glasklart. Skulle jag vara tvungen att sida med någon skulle det nog luta åt den gode Zuckerberg. Även om han, naturligtvis och i likhet med många andra med siktet inställt på stor framgång, kört med en hel del fulspel. Det är också intressant att världens största sociala nätverk skapats av någon med absolut noll sociala egenskaper.

Lustigt också att Facebook i grunden var tänkt som en ren dejtingsajt. Ett sätt för collegeelever att hitta andra diton att ligga med. Tänk så många användare det finns i världen idag med samma möjlighet.

SWELL

Var inne och checkade av en av Sveriges mest välbesökta bloggar. Som skrivs av någon Sollentunatös som lyckats med bedriften att skaffa barn som 14-åring. I bloggen kan man exempelvis följa hennes kamp mot Socialen, se bilder på hennes dotter och läsa om hennes off/on-förhållande med den jämnåriga babydaddyn.

Det här är vad som glider upp i svenska bloggtoppen. Misär. Det gillar Svenne. För att man får känna sig bättre? Frågan är fri tänker jag.

3300

Jo, men det är sant. Freddan och jag gav upp och skaffade oss varsitt årskort på gym. Det känns vettigt och bra på alla sätt och vis.
Men vi lurar ingen. Vi inser båda att den här säsongen är körd. Istället satsar vi på 2012.

Sommaren 2012. Då kan vad som helst hända.

LÅT DET BARA SKE

Idag är det lördag, och det är väl på lördagar man bör göra nya, främmande och skrämmande saker. Något man aldrig gjort förut, men i sanning verkligen borde.

Det är i alla fall vad jag ska.

MEDMERA BANK

Jag och mamma betalar räkningar. Det är sällan roligt, men vi gör vad vi kan för att liva upp stämingen. Vi gör om det hela till ett sorts drinking-game. "Herregud," säger vi, "1200 kronor till Telia-Sonera, vilka svin - det skålar vi för!"
Och sådär håller vi på. Efter en stund glömmer man bort vad det är för tråkigheter man egentligen håller på med., och är lika glad ändå.

Trevlig fredag på er!

PS

Men Gustav, han har inte velat äta och har bara ont, ONT i magen.
Snälla, snälla, snälla  låtom honom inte börja kräkas!

I WONDA

Undrar varför inte Malin bloggar ikväll.
Kan det vara för att det är torsdagsmys hemma hos oss med barnen och mormor och Göran?
Tänk för att det kan det.

GRU

Lämpligt nog i vår hemmatristess trillade den här filmen ner i brevlådan idag. Dumma Mej. Helt okej, rolig och rar barnfilm om den onda skurken som får ny syn på livet. Med hjälp av tre föräldralösa små flickor. Den plotten är väl inte vidare originell, men det är gulligt och det funkar!

SINGALONG

Svaret är ja.

RETIREMENT

Om en liten stund avslöjar man vem som ska ta över efter Anders Lundin som programledare för Allsång på Skansen. Det är den här hemlige snubben bakom frågetecknet.
Är det månne Sveriges latinolover från Skåne? Måns Zelmerlöw? Is it?

Gud, denna spänning!!

CUDOS!

Det här är vad min besöksräknare tickat fram till just idag. 50.000 besökare.

Så jag firar lite här hemma i sjukborgen. Gör en liten segerdans och tänker att ah, va fan, vi kör 50.000 till!

LJUDA

Bredvid mig sitter Elvira och läser. Jag har snart fått höra hela boken om Strutsen.

Det är så häftigt när de äntligen knäcker läskoden och det bara lossnar.

Hon är jätteduktig och mamma är stolt!

GETTING THERE

Jag är SÅ nära att friskförklara det här hushållet. Ingen har kräkts sen natten till igår. Gustav har ingen feber idag. Han hostar en del fortfarande, hade tänkt testa hur han funkar utomhus, men det är ju helt orimligt kallt ute! Är i alla fall nöjd med att han inte deltar i den vinteridrottsdag skolan har idag. Han skulle ha åkt pulka i Mask-backen på Ekerö.Bra grej i -18 när man har astmaliknande bekymmer. Nej.

Men om Gud vill och allt går väl så ska vi alla vara på plats imorgon. Och med "plats" menar jag jobb och skola och inte i sjuksängen.

HEADSHOT

Under hela min komatösa sänglägesdag har jag haft en del ångest inför att klockan ska bli 16:00. 16:00 tisdagar är vår nya tvättid. Tyvärr även om man ägnat natten åt kräkaktiviteter och inte åt sömn alls.
Men jag laddade, och fem i fyra tog jag sats. Det går snabbt, intalade jag mig själv, snabbt ner och ladda maskinerna och sen fort hem igen och återgå till svagheten.
15:58 var jag nere och inser att två av de tre maskinerna i min tvättstuga snurrar. I hörnet sitter en otäck gammal gubbe och stirrar och mellan de både tvättutrymmena irrar en minst sagt ofräsch medelålders kvinna. Hon approachar den tredje tvättmaskinen med en flaska sköljmedel och börjar fylla på i facket ämnat för sådant. Jag dyker in med mina tvättkassar och frågar om hon är medveten om att den här tvättstugan är min från klockan fyra. "Ja, ja. Fira, fira," svarar hon med nån sorts ryssbrytning samtidigt som hon startar maskinen som ställer sig på 53 minuter. De andra två har tjugo respektive tjugofem minuter kvar.

Ja, det var en jävla soppa helt enkelt. De två hade ockuperat båda tvättstugorna på andras bokade tid, samtidigt som de mumlade om att de inte ens bor här i området och hade sin bil uppkörd ända fram till dörren och nåt helt vansinnigt mycket tvätt med sig. Your average fultvättare alltså. Och där stod jag och väntade, skitförbannad, sjuksvag och på gränsen till gråtfärdig. Det gick inte att resonera alls med de här människorna. Och deras tvättmaskin vågade jag inte stänga av förrän Fredrik hade kommit till undsättning. Min riddare. Som nu tar hand om tvätten så att jag kan fortsätta vara klen. Kärlek.

FASHION REPORT FRÅN SOVRUMMET

Man ska inte bli kall om fötterna när man redan är sjuk.

Annars är det lugnt. Smygäter en activia och hoppas att den får stanna.

Ah, glamouren.

SICKLY

Äh, to hell with it. Nu blir det en sjukdomsrapport i alla fall.
Igår lämnade jag Gustav till skolan lite på vinst och förlust. Han var hostig som tusan men vi var överens om att han skulle se hur mycket han orkade och höra av sig till mig om det inte funkade. På eftermiddagen ringde han och var slut som artist och ville komma till mig på jobbet. En liten trött och hostig blekfis var han, och det kändes väl redan där och då vart det lutade. Vab. Och när jag konstaterade feber vid läggdags var saken klar. Jag är inget stort fan av att vara borta från jobbet då det sällan finns lämpliga tillfällen för sådant. Men vad ska man göra.

När barnen lagt sig och jag intagit soffläge började jag känna mig en smula konstig. Och med konstig menar jag illamående. Så jag gick och la mig. För om det är nåt jag verkligen vägrar att göra, som jag verkligen inte kan, så är det att kräkas, och jag tänkte att om jag sover så går det säkert över.
Det funkade. Fram till klockan ett. Få gånger är väl människan så ynklig som hopskrynklad framför toaletten, krampaktigt hulkande däri. Jag hade inget annat val än att parkera mig där på golvet för min egna lilla kräkfest. Tills det liksom var tomt, och ja, jag tyckte en smula synd om mig själv.

Så idag har vi intagit sängläge. Barnen och jag. Elvira är inte sjuk, men hon är fantastiskt anpassningsbar. Vi gör inte många knop. Så att säga.

BLANK

Det är tur att Fredrik bloggar så att det räcker för två. För jag är helt tom. Inte ens om jag försöker kan jag komma på något av vikt att meddela er. Jag skulle kunna skriva något om barnsjukdomar, att vi ska äta fisk till middag eller att det fortfarande är kallt i huset. Men ingen skulle roas något särskilt av det, och jag vill ju gärna att ni ska komma tillbaka. När jag har något att komma med.

BOO FRICKIN'

Idag är jag lite ledsen över att jag inte har nya TV11. För jag gillar Big Brother. Har alltid gjort. Fyran har köpt över produktionen men valt att sända den på en av sina underkanaler. Synd för mig!
Men det går ju bra att gå och lägga sig också.

NATT

Barnen sover och nu är det jag och min älskling och en gynekolog i soffan. Och det låter ju helt barockt om det inte vore så att det är en tv-serie det handlar om.

DIKLO

Fredrik berättar i sin blogg om vår övernattning hemma hos mamma och Göran. Om hur han sov gudomligt i Tempursäng och nu vill köpa en egen, men det är lite si och så med själva finansieringen.
Själv sov jag lite mindre gudomligt på luftmadrass, och även om det är betydligt mer ekonomiskt fördelaktigt, så är jag inte det minsta köpsugen.

FROSTBITE

Vi sov i Färjestaden i natt och när vi kom hem på eftermiddagen hade vi en innetemp på 13.2 grader. Lite nippy så att säga.
Men sen dess har Fredrik eldat värmeljus och allehanda andra sorters ljus på nedervåningen. Jag nattade just barnen och insåg att det började kännas väldigt varmt. Så pass att jag faktiskt kunde ta av mig min ena tröja. Tänkte att nu måste vi i alla fall nått normal dräglighetstemperatur och kollade in termometern.

Och jodå, 17 grader är ju inte fy skam! Betydligt bättre än utomhus.
Min pappa ringer med jämna mellanrum och förhör sig om våra värmeproblem. Jag talar om att det fortfarande är kallt och han replikerar då alltid med att vi borde strunta i att betala hyran i gengäld. Bara det att i Ekerö Bostäders hyror ingår just inte uppvärming. Begreppet "Kallhyra" har fått en helt ny innebörd i vårt hem.

RHINESTONE

Har jag sagt att jag har världens bästa mamma?

Vi ska gå på Dolly i augusti!

SA-ADE

Vi har huset fullt av barn och ikväll kollar vi förstås på Melodifestivalen. Även om det tar emot lite. För jag har gjort det två veckor i rad nu, och båda gångerna har det redan i förväg varit solklart vilka två artister som ska gå vidare. Utan tvekan. De två som hajpas mest i media under veckan fram till lördagens deltävling.
Jag tycker att det är surt. För är det redan bestämt i förväg vilka som ska tävla i finalen då kan man väl lika gärna lägga ner deltävlingsmomentet. För utfyllnadsmaterialet man använt sig av, dvs de andra sex låtarna i varje omgång, det har varit fullkomligt pinsamt skräp.

Eller är det bara min dåliga mello-inställning?

HOW WONDERFUL LIFE IS

<3

53

HIPP HURRA för världens bästa styvfar Göran idag!!

Imorgon blir det fest! 

DYRT

Det är många som har skojat friskt med SD-ledaren Jimmie Åkessons svärmor Margareta Sandstedt som häromveckan visade på lite huvudräkning enligt Sverigedemokraterna, då hon inför Riksdagen talade om att 400.000 Euro var detsamma som 40.000 miljarder svenska kronor.
Det hela är oerhört festligt och nu finns det även ett så kallat SD Index. En räknare som hjälper dig att konvertera Euro till svenska kronor. Så som man gör ínom Sverigedemokraterna. Du slår in 100 Euro och genast räknar den fiffiga hjälpsidan ut att detta är detsamma som 1 000 000 000 svenska kronor.

Testa själv! Räkna som en SD:are och gör det HÄR.

KNARKTRÄSKET

Naturligtvis gillar jag inte knark, men jag småler ändå åt nyheten om den Colombianska "knark-ubåten". Utan att ens ha öppnat upp länken.
Den Colombianska knark-ubåten har upptäcks i en sydamerikansk flod och man berättar tre saker om den i artikelns inledning;

"Ubåten är 30 meter lång, luftkonditionerad och har plats för åtta ton narktoika."

Jag menar, var det så det stod i annonsen för ubåten så förstår jag ju att colombianerna slog till direkt.

JUMPER

Freddan skriver i sin blogg om att han ringde Ekerö Bostäders felanmälan imorse angående ett par av våra lägenhetsbekymmer. Det ena handlar om att en toalett läcker upptill, där liksom spolvattnet förvaras, rakt ner på golvet och bildar en liten charmig pöl.
Vårt andra problem är kanske mer santitärt men desto mer angeläget kan jag tycka, och det handlar om att vi inte får inomhustemperaturen på nedervåningen över femton grader (13 på morgonen) förutsatt att vi inte eldar värmeljus som satan alternativt anordnar badmintonturnering i vardagsrummet. Inget av det håller i längden.

Idag på eftermiddagen när jag stod och skurade just den trasiga tolaetten ringde det på dörren och en fastighetsnisse läser innatill från sitt papper att; "Vi visst hade en läckande mugg och nåt problem med drag," och eftersom han råkade vara i närheten vill han kolla upp det här lite snabbt.

Det är festligt med såna här människor. Hur deras primära uppgift inte är att lösa och laga våra felande bekymmer, utan att ringakta och få oss att bortse från desamma. De vill kollra bort oss, få oss att känna oss dumma, småaktiga rent av, för att vi upptar deras dyrbara tid med skitsaker.
Han frågar var någonstans det drar. Jag talar om att vid ytterdörren, till exempel, har vi frost på insidan på mornarna. Alltså is, som sådan man skarpar från bilar som stått ute under vintertid, sådan frost har vi runt dörrvred och lås. "Jaha," säger han, "men bara när det är kallt va?" Jag svarar att detta är ett dagligt fenomen, varpå han replikerar att "Ja, men så är det ju kallt varje dag också."
Och så går han vidare. Konstaterar att det är vi själva som sabbat tätningslisten runt baksidedörren genom att ha dragit sladden till utetermometern den vägen. Han berättar även att alla har kallt i sina lägenheter. Främst i kök och vardagsrum - flest och störst fönster där, inga konstigehter. Jag försöker flika in att det är väl kanske är skillnad mellan att ha lite självdrag  och att vakna upp i tretton graders värme (?) varje morgon.  "Tretton grader?!" säger han och garvar, "Fan, då hade jag frusit ihjäl för längesen!"

Sen var det bra med den saken. Fastighetsnisse hoppade in i sin vita skåpbil och försvann. Fast hans kollega är tvungen att komma tillbaka imorgon och demontera vår toalett. Den var det fel på, på riktigt.

Så man kan väl kanske säga att det blev 1-1 mellan oss idag.

LITTLE SPARROW

Idag tvättar jag. Jag tvättar och städar mitt lilla hus. Låtsas att det är vilken dag som helst. Vilken obetydlig som helst. Och inte en sådan då man kan gå in på Ticnet och beställa Dolly-biljetter.

Jag tänker lite på min stora fina tatuering istället. Ja, det gör jag.

CUVÈE

Vi har intagit kvällens myskärleksmiddag hemma. Fredrik har lagat förstås och det var helt fantastiskt. Vi har ätit, och jag citerar honom själv här; hängmörad ryggbiff på bädd av sockerärtor, grillad paprika, rödlök och fetaost. Till detta serverades en fransk potatisgratäng och rödvins- och svart trumpetsvampsås. En middag som naturligtvis kom ackomanjerad av ett löjligt dyrt och dito välsmakande rött vin.

Och jag står efterrätten. Ska snart börja förbereda.

Kom inte och säg att jag inte bidrar.

Fast först ska jag ligga i soffan en stund med Zon och vetekudde. Ryggproblem är också sexigt. På sitt sätt.

COUNT ON IT

Man kan vara svennig och cynisk och balla sig med att man spottar i ansiktet på Alla hjärtans dag - ännu en av de kommersiella hitte-på-högtidsdagarna.
Eller så är man så vansinnigt kär att man gladeligen hoppar på varenda liten chans att få visa och fira sin fantastiska kärlek.
Jag sällar mig här till B-alternativet. Jag firar idag - trots att jag precis lika kär som alla andra dagar.

Jag älskar dig. Idag, lite mer än igår och lite mindre än jag kommer att göra imorgon.

Fredrik - vet du hur mycket kärlek det är?

40 000 miljarder. Ton.

HUVUDRÄKNING

Vi har nästan kommit upp till 16 grader nu. Sexton grader celsius. Vet ni hur många grader det är i Fahrenheit?

40 000 miljarder grader.

SAT

Såhär såg Mattis och Bella ut när de åkte hem igår kväll. Lite i hatten båda två efter en lång och trevlig kväll. Det var också skoj att träffa Skeden igen efter hans Australienår, och se att han var precis som vanligt.

Men den här Melodifestivalen vi har här i landet. Den säger jag ingenting om.

CHILL

Kom hem nu, till en innetemperatur på 14.7 grader. Vilket är en grad varmare än imorse, och en ren dröm i jämförelse med utetempen. Idag har jag frusit mer än nånsin förut i mitt liv. Det var en lång, lång bussväg till Naturhistoriska och Cosmonova idag. När bussen kom för att ta oss mellan Danderyds sjukhus och Universitetet var jag precis på väg att börja grina - tänk att det kan göra så fantastiskt ont att tappa känseln i kroppen! Och när vi promenerade den sista biten kände jag inte mina underben och fötter alls, det var lite otäckt. Men det gick. Typ fyra timmar i kollektivtrafiken för 45 minuters filmvisning på Cosmonova. Varav jag sov tjugo.

Bra dag kan man tycka. Och den är inte över än! Snart kommer Fredrik hem då kanske vi kan få upp temperaturen till minst 16-17 grader.

YOU AND ME BABE, HOW ABOUT IT?

I love you like the stars above

gonna love you 'til I die

DAGENS

Nu är jag redo att dra iväg för att väcka Mattis och Bella. Jag noterar att de redan verkar vara vakna och i avsaknad av mor och syster. Men jag har lovat att meddela när vi närmar oss och då ska de sova räv!

Dagens outfit? Jorå såattehh. Idag matchar jag en av sommarens (hey solen skiner) små svarta från HM med söta knästrumpor och pärlor från Cubus. Halvärligt lånat döskallehalsband från närområdet och stenhård döskallehoodie från Hässelbybaklucka.

Sött med hårt. Lagom om är bäst, som man säger.

IN FLIGHT

Och min sambo. Min kärlek. Han ska med sina barn på kalas imorgon han. Till Sickla ska dom. På festligheter.
Han håller just nu på och kollar. Vilken tuk tuk han ska ta. Och om han är vaccinerad. Twinrix och så vidare. Såna här långresor är inte att leka med.

Man ska vara noga med säkerheten. Och avbokningsskydd.

SURPRISEE!

Lillebror. Mattias Karl Axel. Blomqvist.
Som du kanske märker så kom vi inte över ikväll. Det fanns liksom inte tid. Men risken. Eller chansen. Finns att mamma. Och jag. Dyker upp i porten imorgon. Förmiddag. För att väcka er.
Kanske hinner ni inte läsa bloggen. Kanske hinner ni.

Vi ses imorgon!

SO LET IT

Jag är ett stort fan av extremväder av alla slag. Jag gillar tillstånd utöver det vanliga. Så som den större delen av den här dagen har varit. Snö, snö och åter snö. Jag tycker att det är häftigt. Även om det så klart ställer till problem för allehanda resenärer och trafikanter. Och det har varit en meckig dag med en massa samtal och omstyrande av planer och skjutsar hit och dit. Men såhär i retrospekt, när solen skiner från klarblå himmel på gnistrande snö, när mamma och jag sitter här med varsin varm coral beach, när Fredrik faktiskt kommit iväg för att hämta barnen, och Gustav slutligen är på väg söderut på innebandyläger tillsammans med morfar, då är det faktiskt bara trevligt.

Det är vinter ett bra tag till. Klart vi ska ha lite snö också.

LITTLE SPARROW

Men ÅHH!! Så idag får jag mail om att Dolly Parton-biljetter släpps den 15 februari. Den 27 augusti ska hon spela i Globen. Och jag VILL ju gå. Jag MÅSTE gå. Min tredje chans (kanske sista??) att se Dolly live.

MEN jag har en ganska tight ekonomi tyvärr och den här månaden går mina pengar till en tatuering. No doubt. Fan.

Svårt det är ibland. 

SUGAR IN THE EVENING

Ha! Tro't den som vill efter mitt häcklande nyligen; ikväll har jag bakat sockerkaka. Jag trillade dit. Men naturligtvis handlar det då om ett skolsammanhang. Eller skol och skol. Snarare idrott förstås.
Gustav ska iväg på innebandyläger över helgen och jag har lovat att baka till gänget. Men jag har så klart kallat in förstärkning. Mamma är här och tillsammans bakar vi kanelbullar, havrebollar, och så den förkastliga sockerkakan.
Hoppas att det ska smaka i Vingåker på lördag.

HARDY

Konsten är att älska sin lilla katt. Lika mycket när han är söt och kurrar i din famn. Som när han strikar samtliga tre blomkrukor på fönsterbrädan i ditt sovrum.

Det är konsten.

TOWER OF POWER

-Men GUD vilka sköna bilder jag får på dig Gustav!

Elvira fotar med min kamera när Gustav bygger korthus på golvet. Det var egentligen hon som började bygga, men när man aldrig har försökt sig på det här med korthus förut är det ganska påfrestande för tålamodet och man kan behöva sin brors hjälp.
Jag är så jävla glad i mina barn! De är helt fantastiska, hur gick det till liksom?!

-Gustav, vad högt du bygger - det är ju typ som Parisertornet! ropar Elvira. Och Gustav han flinar och tittar på mig. Han vet att det inte heter Parisertornet. Men han är rar. Och låter henne tro det.

LÖRDAGENS LILLA BARN - ONSDAG

När jag skulle gå från jobbet ringde Milla och frågade om jag hade ensam-onsdag eller dricka-öl-med-mamma-onsdag. Men det är mycket bättre än så - jag har ensam-med-mina-barn-onsdag! Även om Elvira tog ett par timmars avstickare med en gammal förskolefavorit efter skolan.
Men nu är vi hemma och soffmyser. Fast mitt soffmys innebär även att jag lagar lax och städar en smula. Men ändå - mys.

Vi tar det en annan gång Millis.

STRIKE

Igår när Gustav gick hem från skolan stötte han på en av sina innebandytränare. Denne talade om att han, och jag citerar; "Var besviken" på Gustav för att han inte kommit på matchen i helgen. Då vi var bortresta.
Noggrann som jag är hade jag naturligtvis i god tid tackat nej till den kallelse till match som Gustav fått via lagets hemsida. Så som man bör.
Ändå får Gustav höra att man är besviken på honom, och han var väldigt bekymrad över detta. Tråkigt. Särskilt så, tycker jag, eftersom man hela tiden är så noga med att påpeka för alla berörda att detta med innebandy för 9-åringar bara är på lek. Det är på skoj, det är ungar som träffas för att ha roligt tillsammans, och i det här fallet råkar det vara med boll och klubba.

Så om man är "besviken" på spelare som missar matchtillfälle på den här nivån, kör man då med dödsstraff  i typ Allsvenskan? Det verkar rimligt tycker jag.

REFLEKTION

Nu lättar vi upp stämningen efter skitinlägget. Hemma och vänder mellan jobb och APT. Personalmöte. Jepp, all in.

GISSA!

Här kommer en liten specialare. Den känslige bör titta bort - det här kommer att bli skitigt.

Nu ska vi gissa bajset! Det här är en lek för alla - vem har gjort vad?

Alternativen man har att välja bland är häst, hund, rådjur, kronhjort och vildsvin. Alla finns representerade.

Här hemma gnälls det över all hundskit som ligger precis överallt när man går ut. I Skaresta får man i alla fall variation.

PIX!

Nu, som utlovat, ett litet bildreportage från helgen.

(Och i bakvänd ordning dessutom - festligt!)

 Helgens bästa bild. Mamma, pappa och Elvira. Vi var ute på promenad för att mata grisarna och kolla bajs och spår, sen stannade vi i solen för att njuta av värmen och utsikten.

 Utsikten.

 Både stora och små fick leka med vapen. Gustav och Luddes var av trä, det var inte Freddans och det kan man läsa om i hans blogg.

 Det åts godis. Både tillsammans...

 ...och på egen hand.

 Pappa, Elvira och Fredrik badade bastu.

 Vi åt fantastiskt god mat precis hela helgen. Det var rådjur i massor, som här, i förrätten to die for. Rådjursinnerfilé på en kantarelltoast på salladsbädd. Klassiker.

 Och duchessepotatis till rådjurssteken vi fick till main. Pappa och Fredrik i fantastiskt team work!

 Vi gick i skogen och tog en paus på höjden övanför gården.

 Ingen Skarestahelg utan hästgos!

 Såhär glada var vi på vägen ner.

Särskilt när pappa visade sina nya brillor.

Ehh, Dame Edna ringde... <3

POST

Jag är sannerligen ingen bloggdrottning när vi är i Skaresta. Det finns alldeles för mycket andra, mycket viktigare, saker att göra.
Tydligen är jag heller inte så bra på att blogga när det har blivit söndagkväll och vi har kommit hem. Vi är fantastiskt trötta, barnen la sig redan halv åtta och vi strax efter, och vid min sida ligger min sömnige sambo och är mysig så bloggen får vänta en dag till.

Men vi har haft det fantastiskt bra och jag har massor med fina bilder med mig hem. Sit tight.

LÅT DET BARA SKE!

Tatueringshelgen är nu bokad! Det är första helgen i mars som gäller, dvs 4,5,6. Martin finns på plats och de som vill tatuera sig bör fila fram sin skiss redan nu och anmäla sig till mig. Släpp sargen kompisar! (Carro - den där kaffekoppen? It's about time.)

Här kommer även att finnas frisörer och nageltjejer redo att utföra sina tjänster till oerhört förmånliga priser. Flashiga fina vårnaglar eller en ny frisyr (för både tjej, kille och barn) är aldrig fel!

Vi ses då.

SÖDERUT

Nu ska jag packa. Imorgon är en sån fantastiskt underbar dag! Klockan tre sharp slutar jag och då ska jag skutta iväg till skolan och hämta upp barnen och sen hämtar min pappa upp oss alla fyra för vidare färd mot Skaresta. Det var längesen vi hade en riktigt Skarestahelg och vi längtar allihop! Mamma och Göran följer med de också, och även Mattis och Bella om de tillfrisknat från sin risighet. Hoppas!

FINKÄNSLIG

Det är fnissigt och efterhandspinigt att lyssna igenom blandskivor som jag satte ihop till Fredrik i forntiden. Innan blev ihop och bara var arbetskamrater. Vi bytte en del musik på den tiden. Jag har ju i och för sig alltid spridit mitt countryevangelium till höger och vänster, men Fredrik är ju liksom lite högfärdig så jag försökte blanda upp hästjazzen med andra grejer.

Det är såna blandningar jag rodnar över nu. När jag inser hur dåligt jag kände honom. Håkan Hellström bjöd jag honom till exempel på. Och Takida. Vilket är precis samma sak som att bjuda en vampyr på vitlök.

Fast jag kan inte dra mig till minnes att han klagade.

12,0

På onsdagar umgås alltid mamma med min bror hemma hos honom. De lagar middag och dricker onsdagsöl.
Idag är Mattias sjuk och mamma behövde sällskap för att göra just det ovannämnda.
Och jag är inte sämre än att jag ställer upp på det. Jag är en god dotter.

ROCKSTAR

Nu: en kopp te, Halvåtta Hos Mig och sen tidigt i säng.
Rock n' roll!!
Men när kroppen säger vila, då är det ibland en god idé att lyssna.

VÅGSKVALP I KORSRYGGEN

För den som inte känner till Tabita, den ensamstående tatueraren från SVT-serien Mia och Klara - det här är vad jag menar. Briljant!

Och det är här Mia Skäringer kommer till sin rätt. Inte i den jämnsura och tvärtråkiga rollen hon spelar i sömnpillret Solsidan.

MESSI

Tisdagar är ju mina tidiga jobbdagar, dvs jag slutar 13, och idag fick jag lov att ta med mig barnen hem. Mina egna från skolan alltså, och inte de på jobbet. Jag fick låna hem Gustav och Elvira trots att det är pappavecka (gah, kan inte låta bli att känna mig lite som Mia Skäringers karaktär Tabita när jag använder ord som pappavecka och mammamys).
Vi hade en softareftermiddag här hemma innan vi gick tillbaka till skolan för att kolla in treornas vernissage. De har arbetat med forntiden och bilden ovan föreställer Gustavs bronsåldersboende. Det var kul att få kolla in arbetet i alla klassrummen och läsa sagor och annat fint Gustav har gjort. Och att få höra hur fantastisk han är från lärarna. Även om han själv rodnar sig blodröd och vill sjunka genom jorden.
Det värmer mitt mammahjärta som allt som oftast blöder nu för tiden.

LOVE KILLS

Nu har jag dom i min ägo.

Rubbers riktigt värdiga en dagisfröken.

Fast det heter det ju inte, utan förstås förskolepedagog.

Dessa stövlar är värdiga en förskolepedagog. Av rang.