HEADING...EAST?

Fredrik börjar komma tillbaka till livet efter förmiddagens [trötthet]. Elvira är snart färdig med helgens andra kalas. Själv är jag pepp!
Nu packar vi ihop det här gänget och beger oss where the action is. I dagens fall handlar det om Färjestaden.
Det blir grill och det blir brasa, som sig bör. Och trevligt sällskap.

Glad Valborg på er!

BRASA

Trodde inte mina ögon när jag gick upp imorse och solen sken. Blå himmel, strålande sol och helt okej temperatur. Det här kan inte stämma, tänkte jag. Jag måste ha tagit fel på dag?

Men nu har solen försvunnit bakom ett tjockt heltäckande lager av gråa moln. Det har börjat blåsa och temeperaturen har sjunkit avsevärt. Nu börjar det likna nåt, nu känner jag igen mig.

Idag är det Valborgsmässoafton.

SOMEONE CALL 911!

När jag och mamma var hos Mattias i onsdags tittade vi på Jackass 3D. Men gode gud. SOM jag dog. Jag med min enkla humor.
Och så ville jag blogga den allra roligaste scenen. Men som vanligt så är det inte tillåtet. Men jag hoppas då att ni tar er tid att klicka på länken. För herre gud vad roligt det är! Lyteskomik i all ära, men det här är så mycket mer. Dvärgar i en bar. Vi börjar så.

http://youtu.be/Z5oNb7WZXiw

MED HALLONSMAK

Jag har alltid tyckt att sagoboksserien om Lilla Anna och Den Långa Farbrorn ger mig en lite risig känsla. En fadd eftersmak, så att säga. Så som olämpliga relationer mellan barn och vuxna kan göra.
Men vad vet jag. Kanske har den lilla flickan och den äldre herren en helt sund relation. Utan att det riktigt framgår.

Idag när vi hämtat barnen gick vi till Konsum för att handla lite. Barnen ville ha glass och försvann iväg till frysen för att välja.
Elvira ville ha en isglass att slicka på i värmen. Och när hon kom tillbaka med den här glassen...

...då bestämde jag mig för att Långa Farbrorn inte alls har en sund relation till barn över huvud taget.

SNÄCKA

Om en liten stund ska Elvira gå iväg på discokalas. Hon är piffad i nya kläder, nytt nagellack och lånade smycken.

 Min prinsessa!

Hon har blivit stor. 

WE MIX

Är det nånting jag har lärt mig på mina trettio år så är det att man inte ska skämmas för sin musiksmak.
Always remember, you're unique. Just like everybody else.

Så länge du inte får din musiksmak från Rix FM.

HIT ME BABY

Och jag VET att jag inte skrivit det här inlägget nedanför ostraffat. Han kommer att ge tillbaka. Det kommer att handla om banjos, traktorer och tandlösa män från den amerikanska södern.

Och det är helt okej. I ain't ashamed.

FREDRIK - MUSIKFARBRORN

Jag älskar min sambo högt och lågt. Han är det finaste jag vet, vår kärlek är dyr och helig, det finns inget jag inte skulle göra för honom och vi tycker lika om det mesta.
Det är bara ibland det skaver lite. Och det är när det handlar om musik.

Vi sitter i soffan med varsin dator, varsitt Spotify-konto, men med en sladd och ett högtalarsystem. Jag började med att spela den underbara Bernt Staf-låten för honom. Visar sig att den är "en gammal klassiker" som han säger. Men han gillar.
Så ber han att få sätta sladden i sin dator. Han vill spela något fantastiskt för mig också. Och sen bär det av.
Det fantastiska han spelar för mig visar sig vara något kanadensiskt genre-blandningsexperiment som lät så smutsigt och orent att jag började längta efter Courtney Love's gamla mysband Hole.
Sen vet jag, av erfarenhet att farbrorsmusiken inte är långt borta. De här gamla 50- och 60-talslåtarna om oförstörd kärlek. Som han sjunger högt till och gärna lägger till lite fingerknäppning. Min söta lilla musikfarbror.

Tänker på den dagen vi ska sätta ihop musik till, säg ett bröllop till exempel. Ser en hel del kompromissande framför mig. Men det ska väl ingå en del sånt i ett förhållande, och så länge diffande musiksmak är det största bekymret man har är man ganska safe tänker jag.

Men nu vill jag ha tillbaka sladden.

STOR STARK

Igår var jag i Vällingby och shoppade en smula tillsammans med mamma. När vi var klara anslöt även Mattias och vi gick och satte oss i solen (och bland byggställningar) på deras stammishak. Där den rara servitrisen redan vet vad vill dricka (Hof) och även vilken sorts specialpizza de vill ha.
Vi satt i solen tills den försvann och då flyttade vi in. Vi hamnade i den delen av restaurangen där de riktiga stammisarna sitter. Benke Krycka och Svenne Koben och allt vad de kan heta. Det är ju både roligt, rart och tragiskt att tjuvlyssna på de här snubbarna. En av dem börjar rätta till stolarna runt bordet;
- Men helvete, va du ordningsman i skolan eller?
- Ah, fö fan, jag fick vattna blommorna och allting. Ibland fick jag till och med hissa flaggan. Så håll käften.

Sen kom Kenta Långrygg och nån annan börjar hävda sig med att han minsann suttit där sen klockan 12 (den var då 18:30 cirka) och att han fått beställa räkmacka fastän det var lunchservering, och så började man jiddra om det. Och sen om sjukförsäkring.

En vanlig dag på en helt vanlig Vällingbykrog.

VÄSTERBOTTEN

I tisdags kväll tittade vi på Pluras Kök. Det är ett ganska ojämnt program. Plura är en störtskön snubbe, men ingen gifted programledare. Hans tre köksgäster brukar också vara en salig blandning av intressanta människor och sådana som jag skiter fullständigt i.

Men i tisdags, vilken fullträff! Underbare Timo Räisänen, svalt supersköne Henrik Schyffert och fantastiska Hanna Hellquist. Vilka stjärnor, och vad mysigt det verkade vara!

Jag gillar Hanna Hellquist skarpt. Både i Morgonpasset i P3 och i de krönikor hon skriver. (För en tid sen hade hon även en programserie i SVT som hette Jakten På Lycka. Där hon prövade på olika sätt att nå lyckan. Vilket var helt onödigt, som hon förklarade för Plura, eftersom hon redan visste att lyckan fann man i k*k, cigg och vin, men nog om det).

När jag tittade på programmet insåg jag hur som helst hur lik Hellquist är en av mina allra närmaste. Hon är ju på pricken som min Bästa Carro! Helt jäkla underbar! Och jag saknar dig så.

21

I helgen hörde jag den här låten i en spotifylista som Simon gjort till Kerstin. Tyckte att det var en catchy tune, men hade ju aldrig i mitt liv kunnat gissa att det var hemliga klubben från västkusten som gjorde den. Ace Of Base. Någon som minns?

Jag blir så vansinnigt fnittrig och uppriktigt road när jag tittar på den här viden, och framför allt på snubbarna. Deras fullkomliga otrovärdighet får mig att skratta högt för mig själv här hemma i soffan. Kolla bara på dom, när de står alla fyra på rad. Eller när de går i slow motion med en helikopter i bakgrunden. I skinnrock och svåra glasögon.
För mig är det här ingen musikvideo - det är en sketch! Men fortfarande, en mysig låt.

KLOTTER

I förrådet har jag ett par lådor med blandat jox. Då och då tar jag in lite grejer i taget och rensar igenom. Jag har svårt att slänga saker, men här handlar det mest om dokument. Jag är fortfarande, men har i synnerhet varit en skrivande själ. Mina tonår är vansinnigt väldokumenterade, somligt är fiktion och somligt ren fakta.
Idag plockade jag in en liten trave och gick igenom. Bland all gymnasiepoesi hittade jag ett block som jag uppenbarligen klottrade i när jag väntade Gustav. Där fanns min BB-packlista í flera reviderade versioner, samt namnförslagskolumner. En för flickor, en för pojkar. Ingenstans fanns namnet Gustav med, för övrigt.

Och instucket mellan dessa listor fanns ett löst papper. Med en liten liten text som jag skrivit nånstans i min nyblivna mamma-bliss.

Liten är den
jag älskar allra mest
Liten är den
jag skapat

Liten är den
jag skyddar med mitt liv
Liten är den
som betrott mig med sitt

Liten är den
jag när
Liten är den
jag tröstar

Liten är du
blott en liten stund
Liten är han
som är störst av allt.

Det är snart tio år sedan det.

NÄR VI ÄR TILLSAMMANS

I januari skrev jag det HÄR inlägget med mina spekulationer om den kommande säsongen av Så Mycket Bättre. Musikprogramserien där svenska artister tolkar och hyllar varandra.

Nu börjar det dyka upp namn som är färdigförhandlade till sommarens inspelning. Två av dessa som är klara finns med på min "Jag-hoppas-inte-de-här-kommer-vara-med-lista". Dessa är Thomas Ledin och Eva Dahlgren. Känns inte spännande någonstans.
En tredje som är bokad kan jag inte förstå att jag kunde glömma att ta med på den listan. Mikael Wiehe. Honom finner jag direkt otäck.

Även Lena Philipsson kommer att vara med. Henne hade jag med som bubblare, där jag inte kunde avgöra om det var bra eller mindre bra.
Utöver dessa är Laleh och Timbuktu med på Gotlandståget.

Jag gillade förra omgången. Men jag är i nuläget inte såld på det här gänget.

EVEN IF THE SENTANCE ENDS WITH

Det här är ett klassiskt Family Guy-klipp. Där Brian och Stewie använder sig av walkie-talkies, och Stewie är oerhört noga med användandet av ordet "over".
Vi använde oss av det en smula i helgen. Gustav fick sitta på pass med Leffe ute i stugan när vi andra var hemma och lagade mat. Vi pratade då i walkies, och det lät ungefär som ovan.

Fantastiskt barnsligt! Och lika roligt!

FORENSICS

Kör på med ett bildtemainlägg.

Följande är exempel på saker man kan hitta när man rör sig i naturen runt gården.

 Ett forntida gravröse passerar vi här. Gustav ville gräva upp det, men sådant tror jag minsann är straffbart.

 Man kan hitta snax till sin dryck.

 Här är det en före detta räv vi stött på. Barnen plockade med sig benbitar att visa upp i skolan. Det kan bli ett uppskattat inslag på samlingen tänker jag. När Elvira börjar bygga ihop ryggraden på samlingsmattan. Bredvid strutsfjädrarna som hon plockade med sig från farmen.

 CSI-Leffe hittade ett jättefint fällhorn från en älg. Vi ägnade en hel del tid av följande dag till att försöka hitta den andra delen, men den listiga älgen hade fällt det någon helt annanstans.

 Det här är en skalle, det kan alla se. Men kan ni se från vilket djur?

 Död kråka kan man också hitta. För den olärde kan det se grymt ut, att Totte får bära hem den, men han gör som är tränad.

Och kråkan fick både ett namn och en fin begravning.

PT I

Här följer det sedvanliga helgen-i-bilder-inlägget!

 På onsdagkvällen tog vi vår promenad upp till mjölkgården för att titta på tvillingkalvar. Fantastiskt söta var dom! Och lika skygga, men efter lite lockande kom de fram och slickade på fingrarna.

 När vi skulle gå hem kom Emilia och mötte upp på Larry. Till Gustavs stora glädje, för då slapp han gå hem.

 Elvira fick också rida en smula, även om hon tyckte att han var lite för stor. Plus att hon fick äran av att sitta på hästen när den stora läskiga och snabba Arla-bilen körde förbi. Något som även den mest rutinerade ryttare ogillar.

 Vi hann med ett gäng skogsutflykter!

 Vi gjorde det till tradition att avnjuta våra picknickar på de olika bergen som gömmer sig i pappas skog.

 Vi besökte strutsfarmen i Rinkeby (annat Rinkeby). Det var där vi fick bevittna strutssexet. Jag har det hela på film, men om jag lägger upp den här, måste jag då flagga min blogg för olämpligt innehåll? Jag undrar just. Strutsmannen var sannerligen välutrustad...

 Nästa dag anslöt ytterligare en påskfirarfamilj och vi tog vår skogsutflykt upp på nästa berg. Och jag är synnerligen duktig på att fota människor bakifrån.

 Men här har jag fångat gänget från sin bästa sida i en klassisk pyramidpose. I nedre raden syns min pappa, Leffe och Gojje. I mitten har vi Olivia, Elvira och Gustav. På toppen tronar Gabriel. Hepp!

 Sen kom Kerstin och Petra hem från sin Europa-roadtrip. I Holland hade de köpt mängder av tulpanlökar med jag tror att det var den tyska lasten där bak i bilen som skapade mest uppståndelse. Öl, vin, whisky och annan dryck i okristliga mängder.

 Påskafton! Och ingen påskafton utan att påskharen far runt och gömmer ägg på gården.

 Och efter lyckad jakt får man frossa i godis! Älskade ungar! De har varit helt underbara hela helgen.

 Äggmålning så klart.

 Vi har spelat helt galna mängder med UNO. Så sent in på natten att Sigge (som fortfarande tror att han är bebis) kröp upp i Kerstins knä för att sova.

 Pappa sköt sin största gris ever. En vildsvinsgalt med enorma och sylvassa betar. Även om det inte syns så bra på den här bilden.

Världens finaste labbar - Totte och Sigge!

LUV

Vi har haft en helt fantastisk påskhelg i Skaresta. Men det är skönt att komma hem.

Som det gamla ordspråket lyder;

Borta bra - men hos Fredrik bäst.

Pappa späckar en lammstek. Vi andra önskar fritt från spotify. Solen gassar. Kerstin och Petra är på väg hem från Tyskland med bilen full. Barnen väntar på påskägg. Vi har haft picknick på ett (nytt) berg i skogen.

Life is good in Skaresta.

MISSING

Idag har vi varit i Nyköping och handlat. Vi har stolpat upp två nya hästhagar. Emilia har ridit dubbla pass. Gustav och Elvira har ridit. Vi har haft picknick på ett berg i skogen. Vi har gått viltstig. Vi har spelat UNO. Vi har lagat mat och gjort planer för resten av helgen.

Vi har också blivit väldigt trötta. Nu är bastun varm och de som fortfarande orkar ska basta. Detta verkar dock inte gälla vare sig mig eller mina barn. Vi är slut.

Jag tänker att jag snart sover och drömmer söta drömmar om min älskling där hemma.

A OK

Vi är Skaresta. Allt är bra.
Du kan vara lugn älskling.

ON A JETPLANE

Jag håller på och packar inför påsklov i Skaresta. Imorgon efter jobbet kommer pappa och hämtar mig och barnen, och därnere väntar redan Emila på oss. Det ska bli roligt och avkopplande på alla sätt och vis. Men givetvis även vemodigt eftersom jag lämnar Fredrik kvar här hemma. Ni som tycker att jag bloggar dåligt nu för tiden kommer säkert få er fill under de här dagarna då jag säkerligen kommer klistra bloggen full med konstateranden om hur mycket jag saknar min älskling.

Ingen vidare spännande läsning kanske. Men inte desto mindre sant.

HELLO KITTY

Hemma hos Gustavs och Elviras pappa och Petra har de fått kattungar. Ja, alltså kattmamman. Idag var vi där, för andra gången, och tittade på dom.

Det är ju nåt med nyfödda djurungar, hur blinda och råttrosa de än är, som gör att man blir alldeles tokig, det är så rart!

WORKOUTDOOR

I helgen har vi varit i Borgenparken och testat det nya utomhusgymmet. Det var skoj!

 Här gungar Elvira mig och ville gärna ta en bild av spektaklet. Den blev såhär, och det är helt okej.

<3

2.500

Sällan känner man sig så oemotståndlig som med fejset fullt av idomin.

Snytfiestan kostar på.

NOZOIL

Igår kväll var jag munter och god och glad trots att det var söndagkväll. Helt och hållet tack vare en riktig toppenhelg.
Idag har jag drabbats stenhårt av säsongens första förkylning och livet är inte lika gnistrande längre. Mer snorigt och tvärtäppt.

Jag ska ju ha mysigt påsklov med mina barn snart, då vill jag inte gå runt och fräsa och skrämma barn och gamla med min röda mule.

SOAKING

Jag har haft en fantastiskt trevlig, mysig och helt underbar helg på alla sätt och vis. Och ännu finns det en liten bit kvar av den.

Det får räcka just nu.

HINNA

När utesäsongen kommer igång då går det ut över bloggen en smula. Och över städningen.
Jag skulle kunna ägna den här dagen åt både och. Bloggning och städning. Eller så tar jag med mig Elvira och går ut i solen istället.

FOXY

Vår betyder ju sol och värme och enbart trevligheter för oss vanliga människor. Men för viltvårdarna betyder våren även djurungar. Och i deras fall då främst föräldralösa eller på annat sätt övergivna djurungar.
Pappa rapporterar att  i deras kök bor en rävunge från Gnesta. Så liten att den inte ens öppnat ögonen och alldeles ensam i världen. Den matas för hand ocn bor i en fleecefodrad flyttkartong på köksbordet.
"Den ser ut som en hundvalp, fast mindre," berättar pappa.

Och när han skickar en bild ser man klart och tydligt att så är det verkligen.

Jag vill också ha en räv...

PLINT

Idag var jag med på Gustavs innebandyavslutning. Säsongen är över och detta firade man med sexkamp och fika. Jag fick äran att vara in charge of kasta-boll-på-burkpyramid-stationen.
Och Gustav, min underbare son, han har ärvt en mängd olika egenskaper från mig. Dock inte mitt bollsinne, och det ska han vara glad för. Därför vann hans lag alltihop, och Gustav själv hade högst poäng av alla på två stationer. Varav den ena var hans mammas. Helt ärligt.

Och jag fick bonuspussa på mina ungar på en pappatisdag, yeeey me!

SURNOW

Det är måndag. Veckans enda barn- och jobblediga kväll, som det faller sig. Då har vi datenight. I all sin sköna enkelhet.
Vi började i solen på baksidan där vi ställde i ordning våra utemöbler, tog en öl och spelade lite Chicago. Vilken dag som helst kommer jag att få vinna.
Nu lagar Fredrik middag, sen blir det soffan, ett glas och vin och ett par avsnitt av senaste säsongen av 24.

Det behöver inte vara svårare än så.

JAAAAAAA!!!!

Jag är så glad att jag gick på Gustavs innebandymatch idag. Och jag struntar i att det "bara" var en träningsmatch, jag är så jäkla glad att de fick, inte bara vinna sin allra första match, uatn faktiskt även dominera på plan. 13-2 slutade det, och när Gustav gjorde sitt livs första, och lagets tionde, mål då var mammatårarna inte långt borta.

Så bra gjort! Och ett fantastiskt fint avslut på säsongen.

SOOOOOOL!

Nu gör jag det enda rätta.

Ut och gå med Milla!

NETTLE

Testade en ny Xider idag.

Svarta vinbär & nässla.

Helt okej!

GERBERA

Mitt kvitto blev ganska långt idag.

Ungefär lika långt som det var mycket folk.

Fast så kan man ju inte ens jömföra.

Men ni fattar.

I WILL LOVE AND HAVE NO FEAR

Vecka 34, i slutet av augusti, är numera känd som countryveckan numero uno. För faktum är ju att jag ska få se Brad Paisley och Dolly Parton live, med bara ett par dagars mellanrum. Stort!

Och en låt har dessa två spelat in tillsammans. When I get where I'm going. En fin och sorglig sak. Den som kan lyssna och titta på videon utan att bli fuktig i ögonvrån, ja, den är är väl kanske inte värdig countrymusiken.

'Nuff said.

IS NICE

Idag tar jag med mig lilla mamma till IKEA. Jag ska vårhandla lite tänkte jag. Byta ut lite färger. Är det inte sånt man gör när solen kommer fram?
Och naturligtvis också bunkra upp med ljus av alla de slag. Och sist men inte minst, svära över hur mycket folk där är.

2004

Fredrik försökte nyss lura i mig ett 64-kronorsvin. Något som han tydligen drack, och även uppskattade, i sin ungdom.
Men det gick inte!

Han har utbildat mig väl. Och dyrt.

IN THE AIR

Det är inte vår på riktigt förrän man är på väg att fullständigt frysa ihjäl i sin nya vårjacka.

Idag konstaterar Elvira att det således är vår på riktigt.

Äntligen.

AMERICAN SATURDAY NIGHT

Om jag ska se Brad Paisley på Circus i augusti?

Men gissa om!

GREKEN

En av de bästa grejerna med att vara min mammas barn och min Fredriks sambo är det här:

Jag får en känsla av vad jag vill äta till middag - mamma handlar - Fredrik lagar.

Och jag? Äh, jag sitter mest bredvid och dricker vin.

MORT

Ikväll är det jag och kidsen. Chillar i soffan med Family Guy, te och chokladpudding. Alla är nöjda och glada.
Jag springer också en del till tvättstugan. Och väntar på att Freddan ska komma hem. För att jag älskar honom. Och för att det är skönt när han tar över tvätten.

Men självklart mest för kärleks skull.

PLUS TVÄTTSTUGAN

Jag tycker om mitt jobb, det gör jag sannerligen, men imorgon vill jag verkligen inte jobba över. Jag vill gå hem på mitt tre-slag, plocka med mig barnen och ha en fantastiskt mysig eftermiddag och kväll.
Det är vad jag drömmer om en sån här kväll när jag knappt fått se röken av dom.

Håller tummarna.

Slut för idag, tack för idag.

DOA

När det gäller min dumhet kan jag lika gärna dra iväg ett till inlägg på samma tema. Jag brukar ta upp det med jämna mellanrum. Det handlar om det här med människor jag inte är säker på om de är levande eller döda.
Här följer en sådan samling:

Stephen Hawking

Donald Sutherland

Thåström

En handfull Kennedys

Alice Babs

Det är dom som kommer upp på rak arm. Jag skulle ju lätt kunna googla det här gänget och få veta hur det står till. Men jag tycker att det är ganska rogivande att leva i ovisshet just här. Annars kanske jag blir ledsen och måste avsätta tid att sörja människor jag nu bara sporadiskt funderar över.

FLUSH

Även fast det är oerhört genant ska ni här få en inblick i mitt innersta. Ett tydligt exempel på min pinsamma dumhet som jag, i möjligaste mån, försöker dölja.
Det handlar om det här med höger och vänster, och hur jag har en smula svårt att skilja de två åt.
Ikväll har vi varit på föreläsning på lärarhögskolan. Inga konstigheter med det. Men jag gjorde även ett besök till lärarhögskolans toalett och därinne, ovanför själva toalettstolen, satt följande skylt;

Och det är här jag blir förbryllad. Ställer mig vänd mot toaletten och funderar på hur det är man menar här. Är det min höger man syftar på, eller toalettens - som i mitt huvud blir den motsatta.
Jag är på väg att börja slita mitt hår, ropa ut min fråga till de andra toalettbesökarna i ren desperation efter rätt svar, när jag inser vad det är frågan om här. Jag tittar på spolknapparna och förstår att det är min höger man menar. För det är den snålspolande knappen, och man kör med nåt sorts miljötänk här på högskolan. Man vill med den här skylten få alla toalettbesökare att använda snålspolarknappen, i ren rädsla för att annars inte få ner sitt avfall i avloppet.
Sånt gillar jag inte. Så på ren jävelskap spolar jag med den vänstra (tror jag). Fast sen blir jag osäker, tänk om det inte funkar, så jag trycker lite på den andra också.
Tänk om alla andra också gör så, ni på högskolan. Det är i så fall ert miljölurendrejeri som biter er i rumpan. Så att säga.

FUNERAL BLUES

Vi tittar på sista avsnittet av Gynekologen i Askim. Programmet inleddes med en begravning med tillhörande sorglig diktläsning.
Kom då att tänka på filmen Fyra Bröllop och en Begravning och scenen från just den sistnämnda där den här mannen läser för sin älskade.

Det är en fantastiskt fin dikt. Och lika sorglig.

Stop all the clocks, cut off the telephone,

Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.


Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He Is Dead,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.


He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last for ever: I was wrong.


The stars are not wanted now: put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood.
For nothing now can ever come to any good.

W. H. Auden

COVER ME

Ikväll går jag och lägger mig med gott mammasamvete. Känns som att vi har haft tid till massor idag, trots att jag jobbade ända till 16. Men det är lite så, när man bara har barn på halvtid måste man göra dubbelt så mycket med den tid man har.
Först såg vi en film som Gustav valde, eftersom de längtade efter soffmys redan när vi jäktade hemifrån imorse. Sen fick Elvira så lite krassefrön som hon suktat efter. Jag lagade middag, hör och häpnas, som vi åt i lugn och ro och under lång tid eftersom Gustav hade tusen och en frågor till Fredrik om lumpen.
Efter middagen gjorde vi lite läxor innan vi gjorde oss i ordning och la oss i stora sängen. Där såg vi en stund på Elviras önskefilm, Ebba & Didrik, innan jag läste en halvtimme ur nya Sune-boken.

Sen sovdags. Nöjd mamma - nöjda barn.

Skillnad blir det imorgon då jag har jobb - utvecklingssamtal - kvällsföreläsning att se fram emot. Har inget emot föreläsningar men jag tycker inte om när sånt här faller på mina barnveckor. Är väldigt ego med min barntid.
Även om det inte alls är synd om barnen imorgon, de ska vara med mormor och det är alltid populärt.

Nu - vuxentid.

DRAMA

Min älskade lilla sexåring har inte bara knäckt läskoden. Hon skriver sagor också. Den här satt hon på mattan i sitt rum och skrev ihop helt på egen hand. Rart!
Elvira, som för övrigt i helgen konsterade när vi låg och mös i sängen att;
Jag tycker inte så mycket om krig. Jag tycker mest om Katy Perry och Hello Kitty.

Älskade unge.

THE OUTDOORS

Pappa & Kerstin,

tack för en toppenhelg! <3

 Det var som sagt Millas första besök i Skaresta och hon blev en smula förvånad när pappa serverade ett fat med ostron till den första välkomststänkaren. Det brukar ju vara någon form av viltkött vanligtvis, men nu ville pappa testa nåt annorlunda. Det var mitt livs första ostron. Och det lär dröja till mitt nästa. Det var som att gå fram till strandkanten av vilket salthav som helst och ta en klunk-tugga av slemmet och joxet som ligger där. Fast dyrare förstås. Och trevligare serverat.

Men nu har vi testat i alla fall!

 Betydligt bättre blev det när vi fick köttbullar och stuvade makaroner till fredagsmiddag - alla är glada!

 Vi gosade förstås med hästarna. Lucas tjänade en femma när han vågade mata med morot. Inga konstigheter.

 Sen fick Fredde, Kerstin och barnen åka traktorskopa högt upp i luften!

 Pappa tog ner ett par björkar i skogen och sågade upp. Sen använde han sig av barnarbete för att få hem veden till gården. Men ingen var särskilt ledsen för det.

 Sen blev det korvgrillning. Mina barn hade aldrig grillat med pinne över öppen eld. Dåligt av mig.

 Vi gick på långpromenad...

...och tog skogsvägen tillbaka. Över berg och genom frusna kärr. Eller nästan frusna kärr som Lucas fick känna på :)

Utöver det fick våra små scouter köra fyrhjuling, skjuta luftgevär, gå på bajssafari, pröva vedhuggning och tälja med kniv.

Det var ingen som var direkt sugen på att åka hem idag.