I förrådet har jag ett par lådor med blandat jox. Då och då tar jag in lite grejer i taget och rensar igenom. Jag har svårt att slänga saker, men här handlar det mest om dokument. Jag är fortfarande, men har i synnerhet varit en skrivande själ. Mina tonår är vansinnigt väldokumenterade, somligt är fiktion och somligt ren fakta.
Idag plockade jag in en liten trave och gick igenom. Bland all gymnasiepoesi hittade jag ett block som jag uppenbarligen klottrade i när jag väntade Gustav. Där fanns min BB-packlista í flera reviderade versioner, samt namnförslagskolumner. En för flickor, en för pojkar. Ingenstans fanns namnet Gustav med, för övrigt.
Och instucket mellan dessa listor fanns ett löst papper. Med en liten liten text som jag skrivit nånstans i min nyblivna mamma-bliss.
Liten är den
jag älskar allra mest
Liten är den
jag skapat
Liten är den
jag skyddar med mitt liv
Liten är den
som betrott mig med sitt
Liten är den
jag när
Liten är den
jag tröstar
Liten är du
blott en liten stund
Liten är han
som är störst av allt.
Det är snart tio år sedan det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar