söndag 28 februari 2010

LEAP OF FAITH

Och eftersom min lilla flicka inte är nånting alls som sin mamma så är dét klart hon vågade hoppa. Tack för alla coola bilder på våra galna barn!

HEMNÄT

När vi gick runt i godan ro i Helsingfors fick jag ett mms från min fina Milla. "Tror du hon vågade?" stod det. Det tog en stund innan jag fick fram bilden då jag var utomrikes och allt, men när jag väl lyckades fick jag se mitt lilla barn. Ståendes på kanten av Milla och Jannes hustak. En mängd olika känslor for genom min kropp i det ögonblicket. Jag var kanske inte jätteroad av det här tilltaget. Innan jag fick bestämma mig för att snöleken som försiggick på Klevbergsvägen skedde under rigorösa säkerhetsförhållanden med vuxna till hands under hela det här hoppa-i-snöhögs-förloppet.

För Milla ÄR en fantastisk barnvakt. Och vi hoppas, hoppas, hoppas båda två.

HISSI

Man måste ju tycka att vi är en smula rara (och muppiga) som bloggar om det här, var och en för sig. Men det här är mina bilder av Finland, den isiga vägen dit och vad vi haft för oss.
Vi har njutit av utsikten framåt.

Vi har varit otäckt kära. Slaskat, som Göran säger, fantastiskt mycket.
Även om det, när vi blev väckta imorse, var hyttgrannarna som var riktigt ordentligt kära...

Vi har druckit många drinkar. Jobbat oss igenom listan så att säga. Kommit fram till en gång för alla att Strohrom och amaretto inte är gott. Varken var och en för sig eller i drinkkombination.


Förbluffats av det faktum att även glamourcigaretter tar kål på en.


Njutit av utsikten bakåt.


Fantiserat om, och fruktat, isdöden.


Kollat in sevärdheterna. Här passerar vi Sveaborg. I samma kompakta dimma.


Kyrklig sevärdhet. Fantastiskt fin.


Och man fick gå in! Om man kunde hålla tyst. Galet stor orgel på bild.


Annan kyrka.


Helsingfors är inte bara knivbärarnas huvudstad utan även gatumusikanternas dito. Vi fick åtnjuta en mängd av dessa. Men bara en som spelade xylofon.


Vi kollade även in lite konst. Jag är inte bra på att förstå konst.


I Sverige har vi E-Type. Finland har N-Type. Men han verkar inte alls lika trevlig som vår egen hårfagre vän.


Man kan inte besöka ett land utan att ta del av, och sätta sig in i, dess lokala matkultur.


Vi har spexat, inte på men intill, dansgolvet.


Vi har lyssnat på en trubadur som fick hjälp av en finsk man som helt otippat var en helt fantastiskt duktig sångare. Och han var så SJUKT lik Millas pappa så jag skulle ta en bild av honom. Jag tog flera bilder. Alla blev såhär. Det gungade så väldigt.


Och jag fick med mig det viktigaste hem.

fredag 26 februari 2010

SKEPP O'HOJ!

Ja, det blev ju inte riktigt som jag tänkt mig, det här. Med sjuka barn som ska överlämnas och nu då också en risig sambo. Det känns inte riktigt lika roligt att dra iväg ut på havet men det är heller inte så pass illa att vi ställer in.
Vi ska dricka båtdrinkar och jag ska bli runtvisad i Knivlandets huvudstad.

torsdag 25 februari 2010

COULD WELL BE IN

Man är vansinnigt noggrann när man stryker sin nya pojkväns skjortor. Sådär löjligt jävla petnoga så att det tar en halv evighet att bara bli klar med en. Och det i sig fuckar upp hela ens eftermiddagsschema över grejer man egentligen behöver göra. Också.
Men det gör inget. För man sjunger till Empire of the sun och ler för sig själv. Och låter strykningen ta halva eftermiddagen.

Jag tänker lite att det är det som måste vara kärlek.

IT'S TRUE

PENNY

Nu ska jag berätta om något som inte är roligt. Betala räkningar. Det är inte roligt. Alls.
Om jag hade vetat att det var såhär sugigt hade jag nog aldrig blivit vuxen. Men the days of slänga sig på golvet och skrika och sparka och har sig har liksom passerat. För längesen. Och gått över i gilla-läget-läget.

Tur för mig att jag är så rik på annat.

onsdag 24 februari 2010

WAY TO GO

För en stund sen bad jag mina barn göra mig sällskap när jag gick ner i källaren. För att jag inte vågade gå själv.
Moget Malin, snart 30. Årets mamma.

LOVEBOAT

Gustav ligger i soffan och vi tittade nyss på Bam Margera och hans crew när de drog till Finland i en mad hunt efter den riktiga jultomten.

Inte helt osökt kommer jag att tänka på att jag också ska dra till Finland snart. På fredag börjar min jakt. Inte en jakt på tomten. Utan trevliga drinkar, tumanhandmiddagar, shopping och sovmornar.

Cuz I'm worth it.

OR NOT TO BE

När jag är hemma med sjuka barn gör jag två saker. Jag läser upp mig på nyheter (som nedan) och jag bloggar. Eller nej, in all fairness gör jag tre saker. Läser, bloggar och tänker att snart ska jag gå ner i källaren och fixa tvätten. Snart.

Just nu låter jag mig roas av en debattartikel skriven av folkpartisten och EU-ministern Birgitta Ohlsson. En kvinna som strider så hårt för jämställdheten att hon ibland liksom slår knut på sig själv. Det tycker jag är lite roligt.
Just nu är hon upprörd över att det i Europaparlamentets jämställdhetsutskott behandlas ett så kallat mammaledighetsdirektiv. Som, om det antas, kommer tvinga mammor att vara föräldralediga de första sex veckorna efter förlossningen.
Detta tycker Ohlsson är befängt. Mycket så eftersom det skulle sätta käppar i hennes egna arbetshjul då hon råkar vara blivande mamma. Hur ska hon kunna vara EU-minister om hon blir tvingad att stanna hemma med det här barnet som hon just fött? Va? VA?!

Jag är i den andra änden av spektrat. Jag är lite av ett föräldraledighetsego. Men jag tänker att om man har de här problemen som vår EU-minister har, då finns det ju andra alternativ. Exempelvis finns det ju dockor som nästan på pricken liknar ett alldeles riktigt barn. Med den fördelen att man bara kasta in den in den under skrivbordet när man behöver ägna sig åt viktigare och strikt EU-parlamentariska grejer.

SUGER


I Frankrike är det som bekant fortfarande lagligt att röka. Man jagar inte rökare med högafflar och facklor. På somliga platser får de till och med vistas inomhus. Det är ett frigjort land.
Men nu börjar man få nog och ska skrämma skiten ur den rökande ungdomen. Man hävdar att den gamla vanliga propagandan inte biter och därför har man höjt insatsen genom den här cutting edge-reklamen där dess slogan lyder; "Sug på den här rökare - rökning innebär slaveri under tobaken".
Den sitter uppe över landet och har naturligtvis stött på sedvanlig patrull. Jag tänker på vårt eget land. Kan man tänka sig nåt liknande?
Nej. Den hade aldrig ens kommit upp på förslagsbordet in the land of låt oss inte väcka anstöt.

IT'S SO GOLDENBROWN AND CRISPY!

Jag vabbar idag. Och med vab kommer tv-shop. Just nu är det den gamle tv-hårdingen Mr. T som hjälper till att sälja den här fantastiska produkten. Som steker, kokar, rostar och bakar precis vad som helst genom att man endast vrider på handtaget.
Som matlagningsanalfabet är jag naturligtvis grundlurad och totalt såld på ugnen. Men vad beträffar Mr. T's skådespelarprestationer har jag desto fler betänkligheter.

måndag 22 februari 2010

KNOCKED UP

Familjen Annorlunda. Jag kan inte låta bli att tycka att det är underhållande. Jag vill plötsligt också ha tio barn. Och så ska jag ta med dom till ett äventyrsbad. Och konstatera att; "Vi har haft en kanonbra dag idag. Ingen har drunknat. Alla är glada."

Det är, i sanning, en bra dag.

Och snart kommer den finska tiobarnsmamman som ropar på Benny hela tiden.

KLUDD

Fredrik har dragit iväg till Ekerö för att få sina glasögon lagade. Lite synd. Tyckte att han var så himla söt med häftmassa och hushållspapper i ansiktet.

Men det är klart. Det är aldrig roligt när det skaver.

FROZEN

Vi hade behövt den där tunnan på jobbet idag dock. Där vi haft mellan 8 och 12 plusgrader inne. Då kan jag i ärlighetens namn säga att man helst av allt vill vända och åka hem igen, till sin marginellt varmare säng.
Men det fick jag inte. Jag fick köra dubbla tröjor. Mössa. Filt. Och ugnsvärme. Fantastisk arbetsmiljö.
Det är lite bättre nu. Vi har fått värmefläktar. Jag har tagit av mig mössan.

GRANRIS

Vi har eldat lite i tunna i helgen också. I just den här tunnan. Som Göran har"hittat". Göran "hittar" många saker när han jobbar.
När vi nu upplever den kallaste vintern sen Gustav Vasas skidtur kan jag inte låta bli att tänka en smula på att det kanske finns något stackars uteliggargäng som nu är jävligt frusna. Och ledsna för att Göran hittat just deras tunna. Med mugghållare och allt.

lördag 20 februari 2010

STATUSCHECK

Fredrik skriver listor.
Långa, söta, livsviktiga listor.
Jag har köpt en klänning som var väldigt fin.
Jag har i sanningens namn köpt två.
Och skor.
Jag äter frukost.
Kollar Mythbusters.
Mina barn ska åka iväg på farfars 70-årskalas.
Det snöar.
Mycket.
That's pretty much it.

fredag 19 februari 2010

FIT

Gustav: Mormor du borde bli rektor.
Mormor: Jaha. Tycker du att jag skulle passa som det?
Gustav: Ja. För dom ska ha sådär rynkiga kinder. Och smala ögon. Och lång näsa.

FLERA TIMMAR




and I get nothing done
as the sun moves up and down
without you

RAININ' YOU


Idag får jag äntligen ta med mig barnen hem. Det här med saknad är i sanning bitterljuvt. Men det får en i alla fall att uppskatta och värdesätta tiden tillsammans med dom något enormt. Ordet "kvalitetstid" som egentligen är ett jävla skitord, har fått en helt ny innebörd.
Men dom är i alla fall det finaste jag har, dom här två. Och ikväll ska jag pussa på dom allt jag kan. Allt jag får.
Det är en fin dag, det här. På många olika sätt. Tänk om det bara kunde komma lite snö också.

HIPPHIPP!!

Ibland tvingar Milla sin bästa Nettan att läsa min blogg. I fall när jag har skrivit något oerhört skarpt eller insiktsfullt, detta händer väldigt sällan. Men jag tänkte att det skulle vara lite festligt om Nettan kikade in här och fick syn på sig själv. Särskilt en sån här dag som inte är vilken som helst.


Grattis på födelsedagen Nettan!
Hoppas du har en kanondag!
Och snöskor.
Och PS. Om du snackar med Milla. Hälsa att det skulle vara trevligt om vi kunde ses allihop nån gång och ta några festliga drinkar. Och prata en smula om livet.
Det hoppas jag på.

torsdag 18 februari 2010

INGEN RÖK

Både Expressen och Aftonbladet rapporterar nu om hur ett flygplan kraschat in i en kontorsbyggnad i Austin, Texas. Man kan läsa om olyckan HÄR.
Man skriver om hur folk fortfarande kan vara instängda i byggnaden. Det låter fruktansvärt otäckt. Och för att få oss här i Sverige att förstå att detta verkligen har hänt har man, som tur är, svenske Mattias på plats. Han är inte instängd. Men från sitt kontor i samma stad kan han se röken.

Detta är på riktigt mina vänner.

SUGAR IN THE MORNING!

Igår fyllde Göran år. Jag hade inte direkt köpt någon present så jag satsade på det bästa han vet. Semlor. Det köpte jag. Rart, eller hur?

Semlor. Om diabetikern själv får välja.

DRUVA

Jag mer klunkar än sippar. Kanske kan man säga att jag har ett problem med måttfullheten. Men så somnar jag också alltid före 22:00. Kanske just därför?

Ah, vilket moment 22.

STATING THE OBVIOUS



En fin bit, inte sant?

tisdag 16 februari 2010

CUP

Det är fint med OS. Inte för att jag bryr mig det minsta själv. Men jag noterar i rapporteringen om detta storslagna sportevenemang att det för oss svenskar finns dubbla chanser till oerhörd glädje;
När det går bra för Sverige. Och när det går dåligt för Norge.

Det är fint.

måndag 15 februari 2010

TOOTH!

Idag tappade Elvira äntligen sin första tand. SOM hon har tjatat om denna tand och dess successiva lossningsprocess. Nu är den borta. Och inatt kommer tandfen och hälsar på henne hemma hos pappa.
För tandfen har bara en enda uppgift och det är att hålla reda på vilka som tappat tänder och ska få guldpengar. Precis som påskharen bara har enda uppgift - påskäggen, som hon förklarade.

söndag 14 februari 2010

STOP IT SPINNING



Jag kan förstå varför man tycker att just denna är en jävla skitdag. Om man är ensam, en smula cynisk, eller fast i något risigt. Och visst, jag medger att det är löjligt att vissa av oss behöver en speciell angiven dag för att tala om för dom vi tycker om just det. Att vi tycker om dom.
Jag behöver ingen sådan dag. Varje dag är alla hjärtans dag i min bubbla. Rosor, choklad och lökiga kort till trots.

Jag älskar dig, mitt hjärta.
Varje dag.

MIN HELG I BILDER

Man saknar sina barn en hel del när man inte har dom hos sig. Då är det smart att göra det bästa av sin tid.
Det här är lite av vad jag har haft för mig under helgen.
Fredag

Lördag

Söndag





lördag 13 februari 2010

KRÄNGD

Mamma blev uppringd för en stund sen av en liten människa som ville att hon skulle köpa en försäkring till sin eltandborste. En månatlig försäkring till hennes tandborste alltså. Hisnande.

Det finns ju bara en sak som är risigare än att tjacka försäkring till sin tandborste. Och det är ju att vara den som, på en lördag, jobbar med att ringa runt till oskyldiga människor och försöka sälja den.

ENCHANTED

Vi har pratat om hela dagen att vi ska ta en promenad. Fredrik och jag. Men hela tiden har grejer kommit i vägen. Frukost. Låååång frukost. En bilburen tur till konsum. Film i sängen. Lunch. Vin. Datorträning med mamma. Captain Morgan och äppeljuice. Osv.
Nu är det snart mörkt. Känns lite som att det är nu eller aldrig som gäller.
Fast jag har ju blivit släpad runt skogen i beckmörker flera gånger förut. När han ska flasha med sin jätteficklampa (på riktigt - ingen listig omskrivning av något annat). Kanske blir det en sån tur ikväll med.


Men på riktigt hörrni. Har ni druckit rom och äppeljuice? Det är fantastiskt gott!

MORGAN OCH ÄPPELJUICE

Man måste, på riktigt, uppskatta en mamma som blandar drinkar till barnen innan hon åker hemifrån. Det är min det.

torsdag 11 februari 2010

NÄR FAN BLIR GAMMAL

Fredrik har skaffat facebook. Det var hela tiden bara en tidsfråga.

RINGAR

Shit. Värsta belästa bruden.
Glad som en frickin' lärka.

DENTASTIX

Igår kväll drack jag en kopp te och tittade på Uppdrag Granskning. Om jag var i behov av fler vuxenpoäng skulle jag skriva till mig ett par. Men tack, jag har så det räcker.
Det första reportaget handlade om den privata tandvården och hur den på vissa håll fullkomligt ballat ur. Man fokuserade i synnerhet på två tandläkare som tilläts härja fritt över landet genom att felbahndla, fulbehandla och i allmänhet förstöra livet för sina patienter. Det handlade om människor som fått sina tänder förstörda och lämnats med stora skulder.Man använde icke adekvat utrustning, medeltida material och hade i stort sett ingen aning om vad man gjorde. Det hela var mycket upprörande och mest så på grund av man hade stenkoll på vilka de här läkarna var. På grund av den uppsjö av anmälningar dessa fått, men ändå tilläts de fortsätta praktisera. Allt de behövde göra var att flytta sin praktik till annan ort och fortsätta jobba som om inget hänt. Med statens och diverese myndigheters godkännande.

Man gick hårt åt den man som var chef för de handläggare som fått i uppgift att granska alla de anmälningarna mot den kvinnliga tandläkare som svinat allra mest. Man ville veta hur det kunde ta så vansinnigt lång tid, varför inget hände och hur hon kunde tillåtas fortsätta praktisera ett yrke som hon uppenbarligen inte bemästrade.
Han talde då om respekt för individens integritet. Hur den skulle vävas in i sammanhanget. Om hur man skulle erbjudas tid och möjlighet att förändra sina omständigheter, till exempelvis sa han, att komma till bukt med ett missbruk eller dylikt.

Jag finner detta en smula hisnande. Och leker med tanken. Jag undrar om jag själv, i mitt jobb, skulle kunna dra på mig hundratals och hundratals anmälningar om hur jag gjorde FEL i mitt jobb genemtemot mina kunder. Om jag svinade och förstörde liv och helt bortsåg från de lagar och skrivelser som vi har att jobba efter i förskolan.

Tror ni att jag skulle få fortsätta arbeta länge till?

PICK ME UP

Fredrik hittade mig dock. Efter att ha efterlyst mig via sms. Jag blev serverad ett uppiggande glas berocca. Det tycker jag är vansinnigt rart. Trots att det är så äckligt.

Eller så fick jag den för att jag ser så galet trött ut. Eftersom jag är osminkad.

COVER ME

Jag har som vana att sminka mig på jobbet på mornarna. Eftersom vi åker hemifrån långt innan tuppen ens är vaken.
Men idag har det hänt något förskräckligt. Jag har glömt min sminkväska hemma. Detta är en smärre katastrof, Med i-landsmått mätt. Jag sitter på golvet i ateljén och har liksom ingen lust att gå ut och visa mig. I all min osminkade nakenhet.
Jag tog på mig mina glasögon. För att skapa någon sorts illusion om att jag har sminkade ögon. Fick höra att jag då såg "beläst" ut. Och det är ju en jävla illusion i sig, så helt missnöjd borde jag inte vara.

onsdag 10 februari 2010

HANDSOME S.O.B.

Tidigare idag fick jag följa med Elvira och de andra femåringarna till Allhallen för lite skridskoåkning. Det var trevligt på alla sätt och vis. Allra mest så för att jag inte behövde åka skridskor utan tilldelades frukt- och vattentjänst vid sidan av isen.
Vi var två femårsgrupper som abbonnerat isen denna förmiddag och i högtalarna spelades en musikslinga som, jag gissar, var anpassad för målgruppen, då jag hörde exakt samma sist jag var med gruppen där.
Det var Britney, Bon Jovi, Nanne Grönwall, Markoolio och allehanda andra smurfhits. Tills, döm av min förvåning, vi fick höra Zappas Bobby Brown. Det tyckte jag var roligt, hur felplacerad den kändes.
Men det är klart. Det är väl aldrig för tidigt att lära sig att sjunga med i låtar om homosex och golden showers.

CUTTING EDGE



Idag har min rara lillasyster Marlene klippt oss allihop. Dvs mig, Fredrik och barnen. Vi är väldigt fina nu.
Jag tog ingen bild av Fredrik under saxen. Av respekt. Och med respekt menar jag rädsla för att han skulle göra detsamma med mig.

måndag 8 februari 2010

GOD NATT

Nähä. Jaha. Klockan är nio. Det vill säga ganska sent för oss earlybirds. Jag längtar upp till sängen och sitter nu mest och väntar på att Fredrik ska sluta leka med mammas nya dator. Vi har en film att se klart.

Så är det.

NEWSFLASH

Min mamma har idag hämtat hem sitt livs första dator. Cudos till den energiska teliaförsäljerskan som inte gav upp och till slut fick henne att ge med sig. Det är stort. Det är nytt och det är framförallt skrämmande. Och troligtvis kommer den att stå orörd.

KENO

Jag stöter på en smula dubbelmoral i spelhörnan på Konsum. Bland travtidningar och en uppsjö spelkuponger kunde man också finna en liten trave kort med frågan; Spelar du för mycket? och numret till en hjälptelefon.
Det var fint. Och jag undar om det händer ofta. Att det står nån lirare där. Och slaviskt följer travmonitorerna där ovanför. Kryssar i sina kuponger som en tok. Bläddrar och har sig i de framlagda magasinen. Tills insikten slår honom. Att satan! han tittar ner och får syn på det lilla korten och svarar för sig själv. Ja. Ja, jag spelar för mycket. Han släpper pennan och kupongen. Plockar till sig ett av korten, kilar ut i kylan samtidgt som han fiskar upp mobilen ur fickan.
- Hej, viskar han i luren när han kommer ut på parkeringen, utom hörhåll från sina lottopolare. Hej. Jag spelar för mycket.

Jag undrar.

söndag 7 februari 2010

OMTAGNING



När jag lyssnade på Smashmouth kom jag osökt att tänka på den här gamla klassikern. Satan vad vi har rockat till den här!

UN



Kanske den här låten på repeat. I kombo med den svenska flaggan och en tydlig vink om att man kommer med fredliga avsikter. Då kanske.

BLACKBIRD

Fast egentligen. Vem är jag att klaga på att jag är trött när vi haft den mörkaste dagen i svensk militärhistoria sen andra världskriget. En dag när två svenska FN-soldater skjutits till döds i krigets Afghanistan.
Det är fruktansvärt med ond bråd död och krig i allmänhet, det som är slående är hur stort det blir. När soldater som skickas till en krigszon faktiskt råkar illa ut. Så som idag med två döda och en med skadad fot. Jag undrar om de här killarna blir uppriktigt förvånade när det öppnas eld mot dem trots att de har en svensk flagga med sig och en FN-pin på jackslaget. Trots detta är de inte välkomna.

Det ska nu skickas en svensk delegation. För att utreda. Vad som egentligen hände. När två soldater blev skjutna. I krigets Afghanistan. Två svenska soldater.

RECREATION

Så. Är ni redo för en ny vecka? Jag är det inte. Den här helgen gjorde ingenting för mig. Jag behöver en ny.
Fixa?

CELEBRATION

GRATTIS på födelsedagen Micke!

STRIKE A POSE





Elvira ska på kalas hos en av sina kompisar idag.
Det var en lång skrikig väg fram till det här stiliga resulatat,
men nu verkar hon onekligen ganska nöjd.
Och mamman skulle behöva något lugnande.
Typ äppeljuice.

lördag 6 februari 2010

DOLPH

Jaha. Där fick man för att man hejade på Vällingbybruden. Hon var precis sådär balkanvulgo som dom gillar så fantastiskt mycket i östeuropa. Hon hade gått hem som fan i all sin Shakiraglans.

Men den där ledsna metalsnubben var inte dålig han heller. Sverige röstar märkligt ibland. Det var en riktigt fin bit.
Men Ola. Alla sammanhang där Ola går vidare nånstans whatsoever är skandal.

Och för er som oroar er för Fredrik kan jag meddela att han gjorde ett mirakulöst tillfrisknande efter sina kaskadkräkningar. Jag skulle inte rekommendera Nästgårdens panpizza. Såvida det inte gällde min värsta fiende. Då skulle jag säga smaklig ostig måltid.

SICKO

Vårt förhållande har drabbats av det första kräkset. Jag är så glad att det inte är jag. Och jag tycker så synd om min lilla bleka sambo. Jag har bäddat ner honom uppe i sängen och hoppas att det går över fort.

Undrar om det var pizzan på Nästgården. Och hur ska det bli med melodifestivalen nu?

A SPARK, BABY

BRYGGA

Egentligen vill jag inte se melodifestivalen alls. För vad ger den? Verkligen. Mer än fasa och förskräckelse.
Men det är bara att fejsa. För det här är Sverige, och om man inte följer melodifestivalen är men helt off i all form av kallprat fram till maj.

PÄRLA

Igår fick jag ett par örhängen. Dessa må vara små, men är av största vikt. Jag blev väldigt glad.

torsdag 4 februari 2010

KLIPP

Okej. Jag höjer budet. Den som kör hem oss får två tusen kronor. 2000!
Och vi klarar oss ändå under Ekerö taxis svineripriser.

onsdag 3 februari 2010

SNÖSKO

Allvarligt talat. Hur mycket snöar det egentligen?! Det har ju för tusan fallit en frickin' syndaflod. Av snö.
Vi kan ju glömma att Göran får komma hem. Det lär bli en skön promenad till bussen imorgon bitti. Om det går någon buss.

Jag ger tusen spänn till den som kör oss till jobbet imorgon. Tusen kronor.

Det är bara snäppet under Ekerö taxis taxa.

TWIST

Vi har ju fått oss en lägenhet. Vi är mycket glada över detta, även om det dröjer en stund innan vi får flytta in. Så länge bor vi naturligtvis kvar hos mamma och Göran i bullerbyn. Naturligtvis.

Nu faller det sig så att mamma och Göran alltid är borta på onsdagar. Varje onsdag. Dessutom slutar vi båda tidigt på just onsdagar. Det hela är mycket tursamt. FF liksom - vem skulle inte gilla?

Så vi har bråttom hem på onsdagar (tack Tina!). För att städa. Dammsuga. Ta hand om disken. Mata Görans fåglar. Mangla sängkläder osv. Såna grejer.

Nej, men seriöst. Vi gör det vi är bäst på.
Det vill säga, Fredrik lagar mat. Och jag tar hand om tvätten.

CONFESSION

Jag såg aldrig House igår. Jag gick och la mig klockan åtta. 20:00.
I likhet med små barn. Och mycket, mycket gamla människor.
Det kändes rätt där och då. Även om jag grämde mig en smula.

Var han bra eller? Den gode dr. House.
Jag tänker mig att det finns, åtminstone, en och annan pigg själ därute som orkade vara vaken ända till 21.

tisdag 2 februari 2010

EVERYBODY LIES

Ikväll tittar jag på House, kamrater.
Den dryge jäveln. Han roar mig.

MED CRISP

Han hånar mig. Den gode Fredrik. Klagar och gör sig till. Påstår (inte heeelt utan belägg) att han själv får göra allt jobb med middagen. När jag sippar rödvin och piffar och pyntar mig i duschen.
Men det är inte helt och hållet sant. Jag har faktiskt gjort efterrätt. Elvispat och haft mig. I flera minuter.

Och sippat ett glas rött.

EXPERT

Förkväll i TV4.
Tv för dummies.
Av dummies.

måndag 1 februari 2010

235

Göran undrar om vi hörde hur mycket han nös i natt. Och att han sprang ner för att snyta sig. Och samtidigt kollade om det snöade ute. Vilket det gjorde. Han vill veta om vi uppmärksammade detta.
Jag tänker en del på att vi ska flytta snart. Och hur det kommer bli annorlunda på så många sätt.

PINKY

Vi hyrde en till film igår. För att väga upp det här med att vi hyrde svensk komedi (Sommaren med Göran). Då tyckte vi att den här såg lämplig ut. Och tjejsex och extremvåld må vara roligt för alla, men det här var verkligen inte en bra film. Verkligen inte. Vi la ner efter en timme och gick till sängs med Lost istället. Det är konstigt på ett helt annat sätt.

TUNGSKRAPA

Fredrik köper tranbärsjuice. Och tvingar mig att dricka den. Jag grimaserar, gnäller och beter mig som ett mycket litet barn.
Jag vet att han gör det utav omsorg och sitt hjärtas godhet. Men det gör tyvärr inte drycken mindre äcklig.