Man är vansinnigt noggrann när man stryker sin nya pojkväns skjortor. Sådär löjligt jävla petnoga så att det tar en halv evighet att bara bli klar med en. Och det i sig fuckar upp hela ens eftermiddagsschema över grejer man egentligen behöver göra. Också.
Men det gör inget. För man sjunger till Empire of the sun och ler för sig själv. Och låter strykningen ta halva eftermiddagen.
Jag tänker lite att det är det som måste vara kärlek.
1 kommentar:
Jag tror att det kanske kan vara så.....
Skicka en kommentar