En typisk konversation med min farmor låter såhär:
Farmor: Var det lång kö till bankomaten?
Jag: Nej, det var ingen kö alls, bara om man skulle gå in i själva banken.
Farmor: Jaha, så du gick in på banken, ja det var ju klokt. Fast det var konstigt, det brukar vara sån lång kö där.
Hon hör inget vidare, hon ser bara när hon själv vill och hon pratar så att våra öron blöder. Men hon är ganska underhållande. Hon tycker att jag och Fredrik ska "sluta diska truten på varann," (pussas) till exempel. Hon är 80 år och har bara ett ben och igår kväll var hon med oss och spelade chicago. I bara bh. Det gick bra. Om vi ropade ut jättehögt vilka kort vi la ut. Hjärter sex! ropade vi och hon svarade, "Jahaja, ruter". Det tog en stund.
Innan middagen idag berättade hon en oerhört rolig historia om hur hon haft nån hemtjänstsommarvikarie här för ett tag sen som skulle städa. "Du vet, en sån där brud direkt fårn plugget. Helt utan utbildning." Hon skulle städa hos farmor men hon kunde inte blöta sina händer så hon rotade i farmors byrå i jakt på kirurghandskar. Hon hittade inga handskar, men däremot farmors gamla luftpistol som vi hade och lekte med när hon hade villan på Tallgatan. Hemtjänstflickan i fråga sa ingenting, men ett par timmar efter att hon hade lämnat farmor ringde hemtjänstchefen i Borgholms kommun.
"Jag har hört att Linnéa har vapen hemma," deklarerade hon och förklarade hur vansinnigt rädd flickebarnet hade blivit. Och farmor hon skrattade. Hon skrattade och skrattade och frågade vad hemtjänstbiträdet i fråga hade gjort om hennes barnbarnsbarn hade varit här och lämnat sina leksakspistoler spridda över golvet. Hade hon blivit lika rädd då?
"Har Linnéa skjutit med vapnet?" ville hemtjänstchefen veta sen.
"Det är väl klart som fan att jag har skjutit med min pistol," förklarade farmor. "Du förstår, man tar en liten liten fyrkantig papperslapp. Så sätter man den på en tavla. Och på den lilla lilla papperslappen finns små små cirklar. Dom skjuter man på."
Hemtjänsten Borgholm. De lyckades inte sätta dig farmor den här gången heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar