Vet ni varför jag har världens bästa pojkvän (gah, även om det bär mig emot att använda just det ordet i vuxen ålder, men mansvän låter ju direkt otäckt). Anyways, jag ska tala om en av anledningarna. Det finns många.
Igår var vi ute och åt någon sorts lunchmiddag på your average sportsbar i Solna. Mamma, Göran, Freddan och jag. Så som vi lärt oss att umgås nu för tiden.
Precis innan vi skulle beställa mat, mellan öl ett och två, sticker Fredrik iväg. Han säger att han ska gå på toaletten men istället lämnar han restaurangen. Och när han kommer tillbaka efter en lång stund (i en köpcentum han inte riktigt hittar i och därför nu gått lite vilse i) har han köpt en klänning till mig. En klänning som jag tittat på, förälskat mig i men sen tyvärr moget och hyresbetalande avgjort att jag inte behövde.
Kärlek. And that's why.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar