torsdag 23 september 2010

ARMPUFF

Ser på Nyheterna (bland de undantagsnyheter som inte handlar om posttarumatisk valstress) om sextio grindvalar som strandat på land i Nya Zeeland. Man har tydligen stora problem med att få tillbaka dom i havet och fruktar nu för jättefirrarnas liv.
Det är märkligt det där, med strandade valar. Det inträffar ju med jämna mellanrum. Vad är det som går snett? Hur tänker dom? Och inträffar någonsin det motsatta, att fantastiskt stora landlevande djur förillar sig ut i havet och drunknar? Jag tänker typ en hoper elefanter som kliver rakt ut i vattnet. De tänker, det ser inte ut som land, det känns inte som land, det bär oss inte som land, men hey, vi bara gört!

Inga kommentarer: