Bilder från förra fredagen.
Världens finaste. Och de var så duktiga. Även om Gustav tyckte att musiken var alldeles fantastiskt sorglig och att det var lite jobbigt att se alla vuxna så ledsna. Men nu vet de hur det går till.
Det är fint det där lilla kapellet. Alldeles lagom stort.
Prästen talade så bra om både det vackra och det svåra i livet. En stund satt jag där med mina tårar och tyckte att hans ord var mig så bekanta. Visade sig sen att Cina och Nettan vidarebefordrat till honom delar av den text jag skrev här i bloggen efter att mormor gått bort. Det gjorde mig väldigt glad.
Alla de vackra blomsterarrangemangen tog vi med hem. Först hem till Cina och Tommy där vi alla samlades för lite mat och fika.
Hjärtat från mamma och alla mostrarna.
Där fick barnen också hoppa i poolen för att skölja av sig en del av allt det ledsna.
Vi beundrade alla blommorna och enades om att det var nog med sorg i den här släkten nu. Det är dags för trevligheter istället sa vi och uppmanar nu till bröllop och bebisar!
Cina och Tommys störtsköna tomt.
En skål för mormor.
Sen på kvällen åkte vi upp till Färentuna kyrka.
Där familjegraven väntar på momor och den sista vilan. Så länge ställde vi ut alla blommorna där.
Och den sista hälsningen från de fyra döttrarna.
Det var en lång dag, men jag tror att Elvira fick svar på de flesta av alla sina frågor kring allt det här svåra.
Och jag hoppas att det dröjer väldigt länge innan vi behöver göra det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar