Nog om det.
Den 24 maj spelar Emmylou Harris på Circus i Stockholm. Det är stort och jag skulle väldigt gärna vilja se henne. En av countryns grand old ladies. Som sjöng tillsammans med Dolly och Linda Ronstadt back in the days. Och som gör den bästa och mest hjärtskärande versionen av Love Hurts ever recorded.
Jag har sett Emmylou Harris spela en gång förut. På Vattenfestivalen, jag tror att det kan ha varit 1995, precis i begynnelsen av min livslånga romans med countrymusiken. Jag hade ingen större susning om vem hon var innan spelningen, men efter den var jag hooked. Jag gick direkt från konserten till Åhlens City och köpte det nysläppta albumet Wrecking Ball, som jag nyss hört spelas, från början till slut, live. Skivan kom att bli the soundtrack of my life under många perioder under de följande åren, och jag lyssnar fortfarande på den då och då. Tidlös musik. Det är vad den är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar