Vet inte om ni har märkt det, men det är jag och bloggen ikväll.
Skulle slänga upp en liten filmsnutt från konserten igår. Men mitt filmande är som en enda lång lektion i hur man inte ska göra när man filmar. På konsert. Eftersom jag antingen sjunger, mycket dumt eftersom jag är väldigt mycket närmare kameran än dom jag egentligen vill höra sen efteråt, eller dansar, också dumt eftersom man då blir sjösjuk av att titta.
Helst hade jag velat lägga upp Under the rain som är min absoluta Abalone-favvo. Men jag sjunger genom hela klippet. 'n let me tell ya - it ain't pretty.
Nummer två på listan var sköna covern av Man of constant sorrow. Men då jazzar vi som fan, en enda stor skakfest är det att bevittna. Det går inte.
Så det blir en klassiker. Som de körde på Allsång på Skansen i somras. Dolly Parton. Och det är ju som det gamla ordspråket lyder. You can't go wrong with Dolly.
Och nevermind de två lallande idioterna i bakgrunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar