Johan drog till Örebro (eller nåt liknande) med handbollen. Det är jag och barnen. Och det är inga konstigheter med det. "Vi klarar oss nog," sa Elvira hoppfullt när vi gick från dagis. Och jag tror fan det.
Fast det är lite tur. Att det kommer en vänligt sinnad sjuksköterska och leker lite med mig i morgon. Det är faktiskt på tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar