Denna dag är, i sanning, också en dag. Frågan är bara vad man ska göra med den. Hur jag ska ta mig an den.
För solen skiner, fortfarande varm, och det är september. Det är hösten när. Det är det verkligen.
Jag har fortfarande mitt bedhead när jag sitter ute med min största tekopp. Citron. Och himlen är blå. Ljust blå, så som den bara är om våren och hösten och aldrig om sommaren, och det är trevligare att kisa upp mot den än ner på sin dataskärm.
I denna stund shufflar spotify fram Mika av alla upptänkliga alternativ. We are golden.
Och så rätt han har. Så vansinnigt rätt han har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar