tisdag 17 november 2009

BEER FOR MY HORSES


Gårdagkvällen var inte en av mina bästa, rent hälsomässigt. Jag mådde rätt risigt men det går ju inte att ställa in den första, och troligtvis sista, gången man har chans att se Toby Keith i det här landet.
Ingen av oss hade varit på Cirkus förut. Det var en trevlig och intim arena, bra på alla sätt och vis förutom vissa bristfälligheter vad gällde ljudet. Det var stundom svårt att höra vad han sjöng. Men oavsett - det var Toby och han var på riktigt - det är stort.
Med sig hade han ett skönt tiomannaband. De såg alla ut att komma direkt från inspelningen av Grottbjörnens Folk. Man fick känslan av att han handplockat det här gänget någonstans i bergen i North Carolina. De hade kunnat jaga collegeflickor genom skogarna i Wrong Turn-filmerna. Ja, ni förstår. Men det är när en artist omges av just sådana musiker som man inser att de är förbannat duktiga på vad de gör. Och inte anställda for looks. Om man så säger.

Inga kommentarer: