Och apropå Göran och hans bil; vi körde i diket igår! Mitt livs allra första dikeskörning. Det var spännande, och kallt. Vi fick vänta på traktorhjälp i en timme ungefär. Tur som tokigt var det att Tina kom förbi och förbarmade sig över våra frusna (och småchockade) barn och körde hem dom till mormor. "Jag vill inte att Göran ska dö!" ropade Gustav när Göran satt där i och försökte få upp den fullastade Audin ur snödjupet.
Det var rart. Men det gick bra och ingen dog!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar