lördag 22 maj 2010

VASELIN

Igår var det tatueringsfest hemma i Martins egna lägenhetsstudio. Det var trevligt. Och smärtsamt. Ni kan läsa allt om Fredriks förlorade tatueringsoskuld HÄR.

Och jag fick också göra. Det jag allra helst ville.

Det gjorde något helt vansinnigt ont. Jag har tatuerat ganska många olika ställen på kroppen men inget kommer i närheten av tatuering-ovanpå-fötterna-smärtan. - Men Malin, du har ju fött barn! skanderade den samlade uteslutande manliga publiken.
- Mmmm, sa jag. Och fortsatte bita mig i kinderna.
Fantastiskt fint blev det. Ett F och ett M på varsin fot. Martin berättade att det skulle ta 600 år för kroppen att bryta ner och byta ut den tatuerade huden. Det känns lagom.

How long do you wanna be loved
Is forever enough
Is forever enough

Inga kommentarer: