Jag har ju, som bekant, inte alla hästar hemma, och när jag är magsjuk och framför allt illamående då plågar jag mig själv med en del tvångstankar för att kontrollera exakt hur illa jag mår. Jag tänker på äckliga grejer, jag kan liksom inte låta bli. Det är stört och masochistiskt och fullständigt tvångsmässigt.
Jag tänker exempelvis på sån där vidrig formpressad skinkprodukt. Som ligger i en plåtburk i ett lager av gulbrun gelé. Jag tänker lite extra på den där gelén och hur det skulle vara att konfronteras av en stor sked med bara sån. Jag tänker på Bregott. En orörd ask som stått framme och blivit mjuk och lite smält runt kanterna och att någon skulle tvinga mig att äta det. Jag tänker på att blanda saker till otäcka röror. Som blodpudding och vaniljsås. Klumpigt potatismos och flytande alvedon.
Sådär håller jag på inne i huvudet. För att kolla om jag kan låta bli att kräkas.
Jag skulle gärna sluta med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar