Den utslitne jourarbetaren sover, inte sött utan timmerstockstungt som fan, på soffan. Jag gömmer mig bakom en ljudridå av Abalone Dots. Och försummar mitt jobb som består i att väcka honom när sökaren piper.
För jag är upptagen. Jag är 25%. Jag får mina, annars vilande, geniknölar gnuggade av en nygammal finfin vän. Farbror Bosse is back. Och han är bättre än nånsin. Så pass... att han glatt rekommenderas till en vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar