Igår var jag vaken alldeles för länge. Jag hade tänkt att jag skulle läsa ut min bok, och när jag väl insåg att detta inte var möjligt var klockan redan en bra bit in på nästa dag. Och då ligger jag hopplöst där, och räknar de få timmarna tills klockan ringer och får mer och mer ångest när jag tänker på hur trött jag kommer att vara på jobbet. På mina barn.
Men den ångesten var inte direkt time well spent, för den här dagen har gått som en frickin' dans! Redan imorse körde jag om mitt eget schema och så satt vi där på soffkanten, barnen och jag, och väntade på att klockan skulle bli tillräckligt mycket för att gå hemifrån. Och sen har det bara flutit på. Vi har jobbat en smula kort idag, men det har inte märkts alls. Jag har fått en massa saker gjorda och haft värsta energin. Var tusan den nu kan komma ifrån.
Sen hämtade jag barn. Fyra stycken då de hade med sig varsin kompis hem. Via Konsum för lite handling och så hem. Där jag började baka solskensbullar och fixa middag.
Nu är klockan 18:40. Middagsfixet och bakningen är avklarad och bortdiskad och nu sitter jag med min egen middag (tonfisk - Fredrik är borta) och inser att jag inte suttit ner sen min rast vid halv ett. Men jag är inte slut än. Jag ska läsa lite läxor. Packa gympakläder. Duscha barn och fika med desamma. Och jag tänker mig samma flyt kvällen ut.
Det är trevligt när en toppen-mamma-dag kombineras med en toppen-jobb-dag. Idag är allt precis som det ska vara.
Kanske tänker ni att att jag måste vara hög. Själv ser jag för mig hur vitklädda män snart kommer med tvångströjan. Men jag kör så länge det håller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar