Jag har gått runt och mallat mig en smula över att jag inte haft några frånvarodagar från jobbet den här terminen. Bortsett från semesterveckan då. Jag har inte varit sjuk, barnen har inte varit sjuka. Det är ju bra på alla sätt och vis, vi har haft tur helt enkelt. Men sån sorts tur ska man hålla tyst om och inte hålla på och jinxa genom att skryta om det.
Nu ligger Gustav där uppe och är alldeles förkyld och på febergränsen. Får se om mitt rekord håller sig igenom den här veckan. Eller om det blir till att inse sitt nederlag och bekänna vab.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar