Gustav och Elvira är hos pappa nu och alldeles nyss ringde de för att säga godnatt. Så som vi gör. Elvira var så glad och berättade att hon äntligen tappat den där framtanden som varit lös så länge. Gustav pratade lite sådär stötigt som jag vet att han gör när han biter ihop för att inte bli ledsen. Och fast jag vet att våra barn alltid, alltid har det bra så har jag ett hål av saknad i mig varje stund jag inte har dom hos mig. Så är det.
Och så kom jag att tänka på den här låten. Som är skriven av en pappa som saknade sitt lilla barn, och då allra mest att vara hos honom vid läggdags. Så han skrev Godspeed till sin son. Och lät Dixie Chicks göra en hit av den.
Orka igenom jiddret i början. För det är fantastiskt fin sång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar