Into the night är en, gissar jag, helt ny och galet skön låt. Med Santana och Chad Kroeger (rösten i Nickelback) på sång. Men jag har undrat en grej ganska länge när det gäller Carlos Santana. Han sjunger inte själv utan spelar sin gitarr ihop med nån bättre känd sångare. Och konceptet går alltid hem. Några som gjort det med Santana; Michelle Branch, Michael Jackson, Sean Paul, Jennifer Lopez, Shakira, Whitney Houston, Rob Thomas och John Mayer. Och att han spelar gitarr som ingen annan, det fattar till och med ett musikaliskt strömavbrott som jag, man kan ju alltid urskilja hans musik i en mix av en mängd andra. Jag undrar varför det är så. Varför finns det ingen annnan gitarrist som kan spela precis som Carlos Santana? Det borde ju rimligtvis inte vara omöjligt. Någon borde ju ha snappat upp, sen 70-talet, att det verkar vara ett vinnande koncept.
Det är något jag undrar över idag. Plus en grej till. De här white trashiga brudarna i white trash-kanalen nummer ett. Jag menar naturligtvis de tre i toppenproduktionen Ensam mamma söker, kan de möjligtvis få någon mer publicitet?! Har man verkligen täckt in allt? Finns det ingen liten bilaga, nätrubrik, annonspelare eller omslag där de kan få figurera bara litegrann? Jag har inte sett programmet. Jag tänker inte. Men jag är inte heller intresserad av att läsa om hur kinky en mattant från, jag griper ur luften, Årjäng är. I morse hade de släpat in den mest populära av dom, den kristna med silikon och blåställ (every man's dream...) i Morgonpasset-studion i P3. Jag visste inte om jag skulle vrida mig i pinsamt medlidande eller jubla av överlägsenhet när hon inte fattade över huvud taget att Olle och Martina (mitt trygga morgonsällskap) drev skiten ur henne. P3 är pretto, TV3 är trash, och om man som profil från den kanalen blir inbjuden för att göra radio där måste man ju inse att det är som ren såga-dig-vid-knäna-och-om-om-igen-påvisa-ditt-tvärtomma-intellekt-underhållning. Det måste man. She didn't. I rest my case.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar