Mycket hänvisningar idag. Alex Schulman skriver i sin blogg att han börjat skriva på sin andra bok. Visserligen bara två rader. Det är som att tala om ovärpta ägg, skriver han, och det ska man naturligtvis inte göra. Men han har en sån fin känsla för den här boken. Det kommer att bli fantastiskt, han är övertygad.
Därom tvista de lärde. Jag tycker att han är en grym skribent, stundom glimrande. Har ännu inte läst hans första bok men det är något jag planerar.
Men det var inte det jag ville skriva om utan just det där med att ha en alldeles nyligen påbörjad bok framför sig. Själva skrivandet. Att ha sitt huvud, sin dator och låta en bok rinna ur det ena ner i de andra. Och sedan ut på papper. Vilken fantastiskt möjlighet.
Jag har flera böcker i mig. Som bor där. Som jag vårdar. Men fly mig tiden, någon. Tiden att få dem ur mig. Det är vad jag önskar mig mest av allt.
För jag tittar på kapitel1.se. Som skulle bli ett författarnas Idol. Men när jag läser böckerna i toppen där blir jag mest bara skämsröd och måste bita mig lite i knogen. Sten i glashus, kanske, men alla är fria att kasta tillbaka. Kanske är det den rätta vägen att ta sig fram, vad vet jag. Jag har ju inte ens tid att börja skriva nåt längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar